Foto: Johan Nilsson/TT

ARBETET DEBATT: Låga löner leder oundvikligen till segregerade välfärdsystem och steg tillbaka. Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler och Migrationsverkets Anders Danielsson ser inte att halv lön måste ge halv välfärd.  Det behövs en strategi för Europas arbetsmarknad som skiljer på en liberal kapitalistisk och en solidarisk migration, skriver LO:s tidigare chefekonom Dan Andersson.

Vad är ett framsteg? Under mycket lång tid har produktionen minskat behovet av fysiskt arbete, och använder mer teknik och kunskap. Andelen med förgymnasial utbildning i befolkningen minskade förra seklet (1930-2000) från 85 procent till drygt 20 procent. Det bidrog till ökad produktivitet och lön per arbetad timma.

Internationalisering har förknippats med framsteg. Men produktiviteten sjunker när invandrad arbetskraft används i stället för teknik. Det visar en ny rapport från Senter for lonnsdannelse i Oslo. Efter EU:s utvidgning år 2004 bromsades lönerna i Norge med 8 procent i fastighetstjänster och städning och med 19 procent i byggsektorn.

Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler och chefen för migrationsverket Anders Danielsson, anser att det behövs jobb med låga löner för att öka sysselsättningen för flyktingar. Att ett enkelt jobb är bättre än inget jobb alls kan låta klokt. Men individen ska försörja sig själv och klara en hyra på 5-6 000 kronor månaden.

Därtill betala skatter, som motsvarar behovet av utbildning, vård och omsorg över livet, på i snitt ca 2 miljoner, samt nå 2 miljoner på det statliga pensionskontot. Måttet på god etablering är antalet arbetade timmar per år och värdet per timma som individen skapar. Låga löner leder oundvikligen till segregerade välfärdsystem och steg tillbaka. Hassler och Danielsson ser inte att halv lön måste ge halv välfärd.

En fjärdedel av jobben är redan ”enkla jobb ”utan krav på gymnasiekompetens. Kan inte flyktingar få dessa jobb behövs kraftigt sänkta löner för alla som har dessa jobb. Svensk arbetsmarknad har vidgats från 5 miljoner till 240 miljoner i EU. Ju öppnare arbetsmarknaden är mot omvärlden desto mindre sysselsättning ger sänkta löner.

Annorlunda uttryckt, ju öppnare arbetsmarknaden är, desto mer lönesänkningar krävs för att nå fler enkla jobb. Lönerna i östra EU är 1/5 av de svenska. Så länge nya låglönejobb betalas märkbart högre än i t.ex. Rumänien och Bulgarien kommer jobben också gå till migranter från dessa länder.

Lönepositioner är beroende av varandra. Sänkta lägstlöner sänker inkomsterna för ungefär hälften av arbetskraften. Selektiva arbetsmarknadspolitiska insatser för dem som verkligen har svårt att få jobb är statsfinansiellt effektivare än generellt låga inkomster för halva arbetskraften och med som resultat låg förmåga att betala skatt.

Det behövs en strategi för Europas arbetsmarknad som skiljer på en liberal kapitalistisk och en solidarisk migration. Den förra försämrar villkoren för löntagare och pensionärer och gör gemensam välfärd omöjlig.

1.Solidarisk lönereglering av migrationen. För att migration ska bidra till ökad förädling ska traktens löner, skatter och avgifter styra kostnaden för arbetet. Fackföreningar och socialdemokratiska partier i Österrike, Tyskland och Sverige vill hösten 2015 ändra EU:s fördrag så att; ”varken grundläggande ekonomiska friheter eller konkurrensbestämmelser ska ha företräde framför grundläggande sociala rättigheter.”

2.Trygga migranter. Migranter ska ha full social trygghet och pensionsrätt. Trygghet ska vara portabel d.v.s. möjlig att ta med sig om migranten återvänder till hemlandet. EU:s reglering av migrationen är ansvarslös och undergräver finansiering av välfärd såväl i utflyttarlandet som i mottagarlandet.

3.Solidariskt ansvar. Riksbanken styr möjlig löneökningstakt. Sysselsättningen ska klaras genom att parterna anpassar takten för löneökningarna. Det fungerar bara om det inte är ett mycket stort utbud av arbetskraft riktat mot Sverige. Riksdagen ska, med hela skattebasen, finansiera etableringen av flyktingar, inte arbetskraften genom lägre löner. Som ansvaret nu är fördelat ger det god grund för misstro mot flyktingar hos dem som har genomsnittliga inkomster.

STOCKHOLM 20081117 LO's chefsekonom sedan Âtta Âr Dan Andersson gÂr i pension vid 60 Ârs Âlder. Foto: Henrik Montgomery / SCANPIX Kod:10060

Framsteg måste definieras som högre förädling och minskat antal uppgifter i arbetslivet med låga krav på förkunskaper.

Dan Andersson, fristående utredare och författare, tidigare chefekonom på LO. Aktuell med Tak för fattigdom- så skyddar vi demokratin. Hjalmarson & Högberg Förlag. November 2015