Fadime Sahindal mördades 2002.  Foto: Ola Torkelsson

Fadime Sahindal mördades 2002. Foto: Ola Torkelsson

ARBETET DEBATT Diskriminering och förtryck i hederns namn kryper längre ner i åldrarna. Vi kräver att regering och myndigheter agerar, skriver Amineh Kakabaveh, ordförande i organisationen Varken hora eller kuvad.

Varje år i januari högtidlighåller vi i Varken Hora eller Kuvad minnet av Fadime Sahindal som innan hon mördades av sin far gjorde enastående insatser för ”invandrartjejers lika rättigheter” som hon brukade beskriva sin kamp.
Efter den utredning Carin Götblad gjorde 2014 på regeringens uppdrag vet vi att över 100 000 ungdomar i Sverige växer upp med begränsningar, kontroll och i vissa fall hot och våld i hederns namn. År 2009 var siffran 70 000.

Vi i Varken Hora eller Kuvad har nu genomfört en enkät med 1 100 ungdomar i olika socialt utsatta förorter kring Stockholm. Vi ville veta hur deras liv ser ut och vilka begränsningar de eventuellt har. De som svarat är mellan 12 och 18 år. Könsfördelningen i studien har varit jämn och de största religionerna är islam (48) och kristendom (44 procent).

Ungdomarna har enligt studien mer tillit till religiösa samfund än samhällets grundstenar så som poliser, lärare, vården och politiker. Det är något som behöver sätta igång en väckarklocka. De är mer religiösa än sina föräldrar. 57  procent är mycket troende , jämfört med mamma 33 procent och pappa 40 procent.

Resultatet indikerar att diskriminering och förtryck i hederns namn i hög grad förekommer i dessa socialt utsatta förorter:
• 81 procent av killarna, ibland så unga som tolv år, anser sig ha ett ansvar för sina systrar och att skydda deras kyskhet. Flickornas möjligheter till ett fritt socialt liv, exempelvis umgås med vänner, gå på bio och delta i sportaktiviteter tillsammans med killar gå på skolfester, begränsas.
• 83 procent av tjejerna i vår studie får inte ha killkompisar  73 procent av tjejerna får inte inleda kärleksrelationer innan de gifter sig. 28 procent av tjejerna upplever att de kontrolleras ”mycket hårt” av sina föräldrar.
För killar är friheten överlag markant högre. Men alla svar ger tydliga indikationer på att både flickor och pojkar, lever i en hederskontext och att detta är extra påtagligt bland flickorna.
• 65 procent av ungdomarna anger att föräldrarna pratat med dem om äktenskap alltså 12–18 åringar.  Dessutom ska 49 procent av informanterna ha föräldrarnas godkännande för den partner de väljer.

Skärmavbild 2016-01-21 kl. 15.20.50Det är brådskande att agera mot den diskriminerande sociala kontrollen som ungdomar utsätts för och garantera att framsteg den svenska feministiska rörelsen uppnåt efter 100 års kamp ska gälla även barn och kvinnor i förorten. De krav på lika rättigheter som Fadime önskade år 2001 är ännu i dag långt ifrån uppfyllda. Ungdomars liv begränsas av religioner, traditioner och kulturer liksom på Fadimes tid.
Vi kräver att vår feministiska regering och myndigheterna agerar.

Ska vi ha lika rättigheter för alla behöver regeringen driva en jämställdhetspolitik som inkluderar våra könssegregerade förorter. Insatser bör riktas till grund- och gymnasieskolan. Föräldrarna måste involveras, därför är det viktigt att föräldramötena blir obligatoriska.
Utbildningar om kvinnors och barns rättigheter samt demokrati måste börja tidigt för barnen och på SFI från dag ett. Nu när Sverige står inför utmaningen att många som flyr till Sverige har levt i könssegregerade samhällen är det extra viktigt att insatser för jämställdhet kommer igång, annars kommer antalet diskriminerade ungdomar öka.

Vi vill ha en utredning av stödet till trossamfund så att pengar inte går till samfund som inte respekterar kvinnors rättigheter eller som predikar i strid mot mänskliga rättigheter och svensk lag.

Vi kräver att regeringen tillsätter en utredning om de maskerade morden på så kallade balkongflickor som mördas av sina män och släktingar. Vidare vill vi ha en feministisk inrikespolitik som tar hänsyn till och skyddar de mänskliga fri- och rättigheterna i hela Sverige, såväl storstad som småstad, landsbygd som förort.

Vår studie visar vikten av att myndigheter och skolor antar handfasta handlingsplaner för att förhindra hedersrelaterat våld, förtryck och kontroll. Vi ser gång på gång hur myndighetspersoner hellre avstår från att agera i rädsla för att göra fel. ”Svensk” feminism ska gälla även förortsbornas barn – och ungdomar!

Amineh Kakabaveh, ordförande och grundare Varken Hora eller Kuvad