– Vi har en diskrimineringsombudsman dit individer kan vända sig om de blivit diskriminerade. Varför kan vi inte ha en mobbningsombudsman? En sådan skulle utreda, driva fall till domstol och kräva skadestånd. I dag har mobbade ingen rätt till sådan hjälp. De kan exempelvis inte vända sig enskilt till Arbetsmiljöverket och få skadestånd, säger Stefan Blomberg, legitimerad psykolog verksam vid arbets- och miljömedicin vid Linköpings universitet.

Att mobbning är ett stort problem visar även officiella siffror som nyligen presenterades på ett seminarium i riksdagen om mobbning, där Stefan Blomberg medverkade. Fler än 100 personer tar varje år sitt liv på grund av mobbning på jobbet. Upp till 30 000 sjukskrivs, de flesta kvinnor. Det är också mot denna bakgrund som Arbetsmiljöverket skärper sina föreskrifter. De nya föreskrifterna börjar gälla 31 mars.

Vad är bra med de nya föreskrifterna?

– De är bra, men måste läsas ihop med förskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Begreppet kränkande särbehandling har vidgats – så man kan gå in i ett mycket tidigare skede. Det står också i de nya föreskrifterna att utredningen ska göras av en oberoende part och att bristfälliga utredningar kan skada.

Vad är dåligt då?

– Nuvarande system bygger på samverkan. Och i 99 procent av fallen funkar det. Men i de fall det inte funkar måste det finnas ett system. För när arbetsgivaren inte följer reglerna, t e x har en fin handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet men inte följer den, då är den enskilda väldigt maktlös och utsatt. Individer kan inte vända sig till Arbetsmiljöverket.

Vilka konsekvenser kan mobbning ha?

– De kan vara lika svåra som vid misshandel av ens partner eller våldtäkt. Och det verkar som att ohälsan är svårare hos dem som blir mobbade än hos dem som diskrimineras. Och en färsk norsk studie visar att de som blivit mobbade har fem gånger så hög risk att bli arbetslösa som de som inte mobbas. Mobbning riskerar alltså att slå ut folk från arbetslivet.