”Hur skulle Zlatan ha klarat sig på ICA?”

ARBETET DEBATT: Diskriminering i samhället och på arbetsmarknaden sker inte slumpmässigt. Det drabbar främst kvinnor, utrikesfödda och människor med funktionsnedsättningar. Vi vet också att denna diskriminering följer samhällets rådande normer. Dessa normer måste därför synliggöras och ifrågasättas. Fördomar, attityder och okunskap kvarstår tills de utmanas, skriver Mariam Ismail Daoud.

I dag är det självklart att se vår folkkäre Zlatan som en stjärna och hjälte. Han har visat många av oss en väg framåt inte enbart på fotbollsarenan utan även hur man utmanar olika föreställningar och normer i samhället.

I dag vi har en mängd strukturella samhällsproblem till följd av att vi fortfarande har ett samhälle som i grunden bygger på föreställningar om att vi som människor är väldigt olika när vi har olika kön, etnicitet, kompetens och att vi också ses som olika mycket värd.

Vi är också övertygade om att en av grundförutsättningarna för integration är att varje människa ska få sin försörjning genom eget arbete. Syftet för den svenska integrationspolitiken är att arbetsmarknaden ska genomsyras av jämlikhet.

Jämlikhet i arbetslivet är när alla oavsett bakgrund, det vill säga etnicitet, kön, hudfärg och funktionsnedsättning har samma potential, rättigheter och skyldigheter i fråga om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter.

I dag görs en hel del för att upprätthålla detta, men trots det har fler svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. För mig som kvinna med en annan bakgrund, utbildningsmässigt, etniskt och individuellt, har områden som handlar om människor och möten ständigt varit på agendan.

Jag har själv kunnat se och själv blivit bemött annorlunda på grund av mitt utseende, min hudfärg och min bakgrund.

En grundläggande förutsättning för utveckling av såväl samhälle som kultur och näringsliv är att det finns olika individer med olika utbildningar, bakgrund, utseenden som vågar tänka annorlunda och sticka ut.

En arbetsmarknad som präglas  av mångfald ger ett mervärde i form av nya perspektiv, högre kreativitet och i förlängningen ett mervärde i form av ökad tillväxt och ett bättre samhälle med en bättre fungerande arbetsmarknad.

Frågan jag ställer mig är givetvis hur Zlatan hade klarat sig på en mer ordinär arbetsplats. Går det att vara kaxig, ta plats, och ändå passa in på den svenska arbetsplatsen som delvis präglas av strukturer och samhällssystem som verkar i motsatt riktning för mångfald?

Huruvida Zlatan hade klarat sig i den ordinära arbetslivet är förvisso svårt att säga. Men vi kan vara överens om följande:

Diskriminering i samhället och arbetsmarknaden sker inte slumpmässigt, och vem som helst kan inte råka ut för det. Vissa grupper löper större risk för diskminering i arbetslivet och främst utsatta är kvinnor, utrikesfödda och människor med funktionsnedsättningar. Dessa grupper är överrepresenterade bland anmälda fall.

Det är anmärkningsvärt hur starkt normer spelar in i detta sammanhang. De normer och värderingar vi präglas av i samhället påverkar i hög grad arbetsmarknaden och arbetslivet. De diskrimineringar som sker på arbetsmarknaden hänger nära samman med de normer som finns i samhället.

I arbetet för en mer jämlik och öppen arbetsmarknad är det viktigt att ta fasta på maktens hela kontext och struktur. Normer och kulturer är viktiga pusselbitar som vi måste synliggöra och ständigt ifrågasätta. Fördomar, attityder och okunskap kvarstår tills de utmanas.

Zlatan lyckades bekämpa och utmana dem, men alla är inte Zlatan. Som de flesta känner till har många människor inte samma chanser i vårt samhälle.

Det går inte att i tysthet acceptera de samhälleliga normer som bidrar till exkludering samt diskminering i arbetslivet. Samhället och arbetsmarknaden behöver vägar framåt där allas kompetenser tas till vara och flera goda exempel lyfts fram. För att Sverige verkligen ska bli ett land där alla har samma rättigheter oavsett olikheter krävs krafttag på alla nivåer.

Och det krävs resurser som garanterar långsiktighet i arbetet som både kan synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och den okunskap som ligger till grund för diskriminerande strukturer på arbetsmarknaden och i arbetslivet.

Mariam Ismail Daoud, Mångfaldstudier arbetsliv och hälsa vid Malmö högskola