Skärmavbild 2016-01-14 kl. 09.28.40

Grafik: Arbetet

Flyktingkris och åldrande befolkning får antalet offentliganställda att växa till de högsta nivåerna på ett kvarts sekel. Offentliga arbetsgivare och tjänstesektorn utgör dragloken när den svenska ekonomin går in i en högkonjunktur.

Efter finanskrisen var den starka svenska sysselsättningstillväxten länge en ganska enkelspårig affär. De nya jobben skapades inom tjänstesektorn. Men från och med 2015 och framåt så har även en annan del av ekonomin lagt in en högre växel: Kommuner, landsting och staten väntas numera stå för var tredje nytt jobb.

Skärmavbild 2016-01-14 kl. 09.35.30– Det är positivt att den offentliga sektorn utgör draglok, i ett läge då exporten tidigare hackat på grund av svag efterfrågan utomlands, säger LO-ekonomen Thomas Carlén.

– Efterfrågan på offentliga tjänster inom skola, vård och omsorg ökar stadigt som en följd av demografiska förändringar. Exempelvis växer andelen personer över 80 år, vilket leder till ökade vårdbehov, fortsätter han.

Men det är inte bara den förändrade ålderssammansättningen med fler invånare i åldrar som efterfrågar välfärdstjänster som förklarar utvecklingen.

– Sysselsättningsuppgången inom den offentliga sektorn drivs delvis av att det krävs mycket personal för att hantera det ökade antalet utrikesfödda, säger Åsa Olli Segendorf, chef för arbetsmarknadsenheten på statliga Konjunkturinstitutet.

Skärmavbild 2016-01-14 kl. 09.35.35Ökningen av de offentliganställda är den snabbaste på länge. Om prognoserna slår in kommer antalet anställda hos offentliga arbetsgivare nästa år att överstiga noteringen från år 1993, som markerade inledningen på en period med brant minskning av den offentliga sektorn. Den snabba utvecklingen har lett till att många offentliga arbetsgivare har börjat få svårt att hitta personal.

– Bristtalen stiger. Vi tror att man på många håll kommer att tvingas sänka utbildnings- och erfarenhetskraven inom den offentliga sektorn, säger Åsa Olli Segendorf.

Under en längre tid har jobbtillväxten i svensk ekonomi kännetecknats av något som experterna beskriver som en polarisering. Andelen lågkvalificerade och högkvalificerade jobb växer, medan de saknas nya jobb i mellanskiktet. Thomas Carlén hävdar att den polariserade sysselsättningsutvecklingen allmänt kan väntas fortsätta.

– Men i viss utsträckning kan det ökade antalet jobb inom den offentliga sektorn bromsa polariseringen, eftersom en stor del av dessa tillhör just mellanskiktet, säger han.

Trots den starka jobbtillväxten är LO och Konjunkturinstitutet pessimistiska om arbetslöshetsut-vecklingen. Båda räknar med att den vänder upp igen nästa år, och några stora förhoppningar om förbättrad matchning mellan de arbetssökande och de lediga jobben hyser de inte. Således en stor arbetsmarknadspolitisk utmaning.

Anders Forslund är biträdande generaldirektör på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

– I ett starkt konjunkturläge bör arbetsmarknadspolitiken inriktas på jobbsökande, vilket gör att det är läge att dra ner på insatser som innebär annat än att söka arbete, säger han.

– Resurserna som frigörs kan man lägga på ökade förmedlarinsatser till individer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Högkonjunkturer är nästan den enda chansen för dessa att komma in och få jobb.