Våra öden är sammanflätade.

Sällan har det blivit så tydligt att det som händer i andra länder, som Syrien, Frankrike eller Kina, får omedelbar effekt även hos oss.

Det är mot bakgrund av det som vi utökat vår utrikesbevakning detta år. I slutet av september lanserades vår nätsatsning Arbetet Global. Nu blickar vi tillbaka på några av de artiklar som vi publicerat i Arbetets utblickssidor samt de reportage och artiklar som släppts på Arbetet Global.

Den 7 januari genomfördes terrorattacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo. Tolv personer dödades i det som kom att bli en av många terrordåd detta år.  Paris drabbades åter igen den 13 november då flera terrorister genomförde flera attacker och mördade 130 människor.

I oktober briserade flera bomber under en fredsdemonstration i Ankara, Turkiet, och i Syrien böljande striderna fram och tillbaka och IS erövrade ny mark i början av året men har pressats tillbaka de senaste månaderna.

Konflikterna runt om i världen är en av förklaringen till att vi i dag, enligt UNHCR, har den största flyktingströmmen i världen sedan andra världskriget.

60 miljoner människor befinner sig på flykt. Samtidigt som mer än 3700 flyktingar drunknat i Medelhavet blev 2015 året då taggtrådsstängsel restes i EU.

Flyktingar skyfflades runt som brickor i ett politiskt spel. Det första stora reportaget i Arbetet Global blev Erik de la Regueras berättelse från Ungern som kom att bli en symbol för hårdare tag mot flyktingar.

Foto: Estrella de la Reguera

Gáspár Miklós Tamás. Foto: Estrella de la Reguera

Den mest lästa texten på Arbetet Global i år blev lite oväntat den långa intervjun på engelska med den ungerska filosofen Gáspár Miklós Tamás som kritiserar utvecklingen i sitt hemland.

I nästa stora reportage var Arbetet Global med då papperslösa i Paris ockuperade en restaurang.

Flyktingfrågan var också stor på Europafackets kongress som inleddes i slutet av september i Paris.  Där valdes Luca Visentini som efterträdare till generalsekreterare Bernadette Ségol. Svenskan Veronica Nilsson valdes till vice generalsekreterare.

STOCKHOLM 20151112 Finansminister Magdalena Andersson (S) hÂller presskonferens p Rosenbad p torsdagen g‰llande att regeringen idag ˆverl‰mnar en extra ‰ndringsbudget fˆr 2015 till riksdagen. 11 miljarder extra kommer att fˆrdelas till kommuner, landsting och Migrationsverket fˆr flyktingmottagandet. Foto: Christine Olsson / TT / Kod 10430

Finansminister Magdalena Andersson (S) ville räkna av en stor del av biståndet. Foto: Christine Olsson/TT

Samtidigt som flyktingkrisen ville svenska regeringen räkna av en stor del av biståndet så att mer biståndspengar skulle gå till bland annat flyktingmottagande istället.

Långsamt håller EU-länderna på att ta sig ur den djupa ekonomiska kris som präglat Europa de senaste åren.

Arbetslösheten sjunker i de flesta EU-länder men det går inte fort och det är en skakig resa uppåt. Världens börser svängde upp och ner. Finansanalytiker undrade hur USA skulle göra med sin ränta och om hur Kinas sjunkande tillväxt skulle påverka den globala tillväxten.

Mycket handlade också om olja. Priset på fossila bränslen är rekordlågt. De länder som importerar olja har fått pengar över att satsa på annat. Men för Ryssland, Venezuela, Norge och många andra oljeländer har ekonomin blivit sämre.

Flera bedömare hävdar att Vladimir Putins allt aggressivare utrikespolitik delvis kan förklaras med den svaga ryska ekonomin.

I början av året stod konflikten i Ukraina på högkant. Fredsuppgörelsen bröts och separatister ville, med stöd från Ryssland, bryta sig ur landet. Minst 9000 har dött i striderna  som också lett till att ekonomin raserats och människor har svårt att försörja sig. Arbetet var på plats och skrev om krisen i Ukraina.

2015 blev också året då den politiska kartan kom att ritas om i många länder. I Grekland utplånades nästan de tidigare socialdemokratiska partiet Pasok. Vänsterpartiet Syriza vann.

Podemos ledare Pablo Iglesias. Foto: Estrella de la Reguera

Podemos ledare Pablo Iglesias. Foto: Estrella de la Reguera

I Spanien tappade de etablerade partierna i valet i december och de nya vänsterpartiet Podemos och högerpartiet Ciudadanos. I Frankrike fortsätter främlingsfientliga Nationella fronten att öka inför presidentvalet som hålls 2017.

I Storbritannien vann konservativa David Cameron valet igen och efter förlusten fick Labour en ny ledare, Jeremy Corbyn. Våra grannländer Finland och Danmark höll också val, vilket ledde till att Socialdemokraterna var tvungna att lämna sin regeringsställning i båda länderna.

Förhandlingarna om ett nytt frihandelsavtal (TTIP) mellan EU och USA fortsatte. I början av året var protesterna från miljö- och fackliga organisationer starka, framför allt i Tyskland.

I Tyskland skedde även en annan stor förändring. Landet införde lagstadgade minimilöner. Det tyska facket har tappat många medlemmar och har inte kunnat försvara lönerna i den gamla avtalsmodellen. Från och med i år sätter staten minimilönen som nu uppgår till 8,50 euro i timmen.

Även i USA var de lägsta lönerna en het fråga. Anställda på snabbmatsrestauranger protesterade och krävde en lägstalön på 15 dollar i timmen, flera delstater har nu lovat att höja lönerna.

Frustrationen över låga löner är stor i flera länder och de växande inkomstskillnaderna ser som ett allt större problem. Internationella valutafonden (IMF) varnade flera gånger för att de stora inkomstskillnaderna kan hämma den globala tillväxten.

En av de stora debatterna 2015 handlade om framtidens arbetsmarknad. Vad händer när datorer blir bättre än människor på att styra bilar och flygplan och ställa medicinska diagnoser?

Försvinner jobben då?

Sanningen är att ingen vet, debatten lär dock fortsätta 2016.

Video från YouTube

Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.

Klimatet är en annan fråga som lär fortsätta att diskuteras 2016. I området kring Turkanasjön, i nordvästra Kenya, har medeltemperaturen stigit mellan två och tre grader på 50 år. Resultatet är torka och konflikter om betesmarker samt klimatflykt.

Världen lyckades enas om ett globalt klimatavtal i Paris i december. Nu återstår dock det stora arbetet med att se till att utsläppen också minskar.

– Klimatet är en ödesfråga för mänskligheten, hävdar många och ska utsläppen minskas krävs stora förändringar av den globala ekonomin.