Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild: Jonas Ekströmer/TT

Se till att spara ledighet nästa år om ni kan. 2016 är ett så kallat arbetsgivarår vilket betyder ett riktigt bottennapp för de flesta löntagare när det gäller lediga helgdagar.

Just nu njuter många svenskar av att med bara några få semester- eller kompdagar få en lång julledighet. 2015 är ett bra år för anställda, i och med att julafton infaller på en torsdag. Med tre semesterdagar veckan före jul och tre före nyårsafton har det för de flesta gått att skapa sig 16 dagars sammanhängande ledighet.

Ännu bättre för anställda blir år 2018, då julafton är en måndag. Då inträffar både juldagen och annandagen på veckodagar.

Vissa tjänstemän torde tindra ännu mer med ögonen inför tanken på julen 2019 – med rätt kollektivavtal kan de vara lediga hela julveckan utan att ta en enda semesterdag! Det beror på att många tjänstemän har avtalad ledighet alla klämdagar – och med julafton en tisdag blir både måndagen och fredagen just en klämdag. Men.

Det kommande året, 2016, är ett riktigt bottennapp för de flesta löntagare. Det börjar redan 1 maj – som detta år är en söndag och inte ger minsta extra ledighet. Nationaldagen är en måndag och ger alltså ledighet men ingen klämdag.

Julafton infaller en lördag (hoppar två dagar framåt eftersom 2016 är skottår) och den enda juldag som ger något ledigt är annandagen, en måndag. Följaktligen är även nyårsafton en lördag och den röda nyårsdagen hamnar på den redan röda söndagen.

För att få motsvarande ledighet som 2015 kostade sex semesterdagar måste man 2016 ha sparat åtta dagar.