Salar Kobani fick jobb och bostad i Älmsta. Foto: Pontus Lundahl/TT

Syriern Salar Kobani skapade sitt eget snabbspår in i det svenska samhället i väntan på svar från Migrationsverket. Han har skaffat sig både jobb och bostad på egen hand. – Mitt i arbetslöshetens och bostadsbristens Sverige, säger han med ett glatt leende när Arbetet träffar honom på stentrapporna utanför Kulturhuset i centrala Stockholm.

Det är enda mötesplatsen han kan i Stockholm, dit han åker bara när han måste uträtta ett ärende hos Migrationsverket. Till vardags bor han och jobbar i Älmsta i Roslagen, halvvägs mellan Norrtälje och Hallstavik.

Dessförinnan bodde han i Skebobruks asylboende en mil bort. En volontär, ”75-åriga Karin” från orten, hittade en praktikplats åt honom på Kröns trädgårdshandel i Älmsta i våras. Och efter ett par månader övergick praktiken i vanlig anställning.

Då fick han också flytta in till ett rum i arbetsgivarens hem, eftersom han inte hade råd att pendla mellan asylboendet och trädgårdshandeln varje dag.

– Om alla arbetsgivare var som min hade Sverige inte haft någon flyktingkris, slår han fast.

Efter en lång väntan, på ett år och 58 dagar för att vara exakt, fick han besked fån Migrationsverket om att han har beviljats permanent uppehållstillstånd.

Det var tisdagen den 24 november, ”den lyckligaste dagen” i hans liv. Han hade jobbat länge och var väldigt trött när han kom hem på kvällen. Han orkade inte laga någon mat, utan kastade sig i soffan med en macka i ena handen mobilen i andra.

– Jag loggade in på min sida hos Migrationsverket och kunde inte tro mina ögon. Den gula färgen i meddelandefältet i min akt hade blivit grön, vilket betydde att jag får stanna i Sverige.

Samma vecka skrev han ett mail till svenska ambassaden i Turkiets huvudstad Ankara och fick en tid för visumansökan för sin fru och sina två barn på fyra och sju år, som bor i en flyktingförläggning i sydöstra Turkiet.

Samma vecka fick han också ett förstahandskontrakt på en trea av en fastighetsägare i Älmsta som han lärt känna genom sitt jobb.

Nu ska Salar Kobani rusta upp lägenheten till ett hem åt familjen.

– De ska flyga hit som vanliga människor, inte åka gummibåt genom Medelhavets kalla vatten. Jag är så glad att jag fått uppehållstillstånd. Nu slipper jag och mina barn de nya reglerna om anhöriginvandring och tillfälliga uppehållstillstånd.

Med sig från hemlandet har Salar Kobani sju års utbildning som agronom samt en avancerad forskning i bevattning och produktutveckling.

Han kom till Malmö i september förra året, gömd bland lådor på ett flak. Han köpte sig platsen av smugglarna i Rhodos, dit han tagit sig på en gummibåt från Turkiet.

Resan från den turkiska kusten, som normalt tar cirka en halvtimme, tog en hel dag. Gummibåten som de åkte med var inte byggd för att klara höga vågor och höll på att kapsejsa ett antal gånger.

Salar Kobani berättar att de planerade gränskontrollerna redan påverkat smugglarnas priser och valet av asylland bland syriska flyktingar.

– Sverige har sjunkit ner från första plats till fjärde, efter Tyskland, Österrike och Norge. Samtidigt har smugglarna höjt sina priser för resor till Sverige, eftersom det redan blivit svårare att ta sig förbi gränskontroller.

Själv betalade han 6 000 euro hela vägen från Rhodos till Malmö. Nu tror han att samma sträcka kan kosta det dubbla.

LÄS OCKSÅ

”Jag kom inte hit för att leva på bidrag”

Flyktingkrisen förde dem samman