IMF varnar för att stödprogrammet till Ukraina, med stöd på totalt 40 miljarder dollar, är på väg att spåra ur. Varningen kommer sedan parlamentet i Kiev ratat skattereformer och en budget för 2016.

Det kan enligt David Lipton, biträdande IMF-chef, gå så långt att ytterligare utbetalningar av nödlån till Ukraina stoppas av IMF. Och detta utgör i sin tur hinder för bilaterala nödlån från en rad länder som deltar i programmet på villkor att IMF:s krav uppfylls av Ukraina.

Lipton skriver i ett uttalande att antagandet av en budget som uppfyller IMF-programmets mål om att dra ned det generella underskottet i statsbudgeten till 3,7 procent av BNP är ett avgörande villkor för slutförandet av den andra granskningen av stödprogrammet.

Sverige ingår sedan i mars i år i den grupp länder som tillsammans med IMF, Världsbanken, EU och USA utlovat nödlån och annat stöd till Ukraina, men bara om landet uppfyller reformkraven.

Det svenska bilaterala nödlånet till Ukraina på nästan 900 miljoner kronor ska enligt planen börja betalas ut under 2016, ovanpå det bistånd på hundratals miljoner kronor som Sveriges regering ger till organisationer i det krigshärjade och konkursmässiga landet.

Reformkraven handlar bland annat om åtgärder mot korruption, om budgetmål, skatte- och pensionsreformer och krav på energieffektiviseringar.

Joakim Goksör/TT

 

Fakta: Tvistar om ryskt lån

IMF:s varning för att nödlån till Ukraina kan stoppas kommer sedan fonden tidigare i veckan bekräftat att ett tvåårigt ryskt lån på 3 miljarder dollar till Ukraina, som ska vara återbetalat på söndag, utgör ett lån mellan stater.

IMF anser att det ryska lånet, i motsats till vad Ukrainas regering hävdar, bör ges högre prioritet än lån från privata aktörer när det konkursmässiga och krigshärjade landet Ukraina genomför en skuldsanering.

Ukrainas regering anser att det ryska lånet ska skrivas ned och ersättas med nya obligationer med längre löptider, i linje med en uppgörelse om skuldlättnader med privata långivare från i höstas.