– Det är oerhört bra att forskare nu sätter ljus på det som vi sagt i många år. Anställningstryggheten för handelsanställda är helt borta när arbetsgivarna skär i anställningsgraden. Den svenska modellen sätts ut spel. Arbetsgivarna pratar med kluven tunga när de säger att de vill höja statusen och att ambitionen är heltid. Det är befängt när de sedan skär i anställningsgraden. Menar man allvar måste man erbjuda trygga anställningar, säger Susanna Gideonsson, Handels ordförande.

Den svenska modellen går ut på att anställda ska skyddas när företag behöver anpassa sig efter nya förutsättningar. Till exempel omorganisera för att kunna hålla öppet länge. Skyddet, omställningsstödet, är olika insatser som uppsagda kan ta del av för att underlätta vägen till nytt jobb.

Men i detaljhandeln har inte längre anställda detta skydd, konstaterar forskare i den nya rapporten ”Omställning i detaljhandeln – flexibilitet eller strukturomvandling?
– Arbetsgivarna menar att det är deltid som gäller när de måste anpassa sig efter kundtillströmning. Det sätter tanken om omställningsstödets funktion ur spel. Företaget hålls under armarna. Men för de anställda blir konsekvenserna förödande, säger Ola Bergström, professor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och ansvarig för rapporten, som är finansierad av Handelns Utvecklingsråd, HUR.

När deltid blir norm drabbas de anställda inte bara ekonomiskt. De tvingas till en ständig jakt på timmar, som ger en osäker tillvaro och gör det svårt att planera vardagslivet. Timjakten skapar även en konkurrens mellan kollegor som påverkar arbetsklimatet.

Förutom sämre arbetsvillkor får de anställda inte heller samma möjligheter att använda omställningsstödet. De fastnar i otryggheten.
– Dels är det svårt att få ihop omställningsstöd på deltid och arbetet på deltid rent praktiskt, dels skapas en lojalitetskonflikt med arbetsgivaren. Den anställda visar att den är på väg bort och kan inte ta extra timmar när arbetsgivaren behöver. Samtidigt som den anställda helst vill stanna om det genom att jobba extra går att få ihop en heltid, säger Ola Bergström.

Men det finns andra sätt att omorganisera för att möta behovet av exempelvis långa öppettider.
– I tidigare studier har vi sett att det företag som planerar noga kan nå både flexibilitet och heltidsanställningar. Det kräver arbete, säger Ola Bergström.

Han poängterar dock att det inte går att dra alltför stora växlar på rapporten. De har djupintervjuat 17 företag. Däremot går det att säga att det finns en tydlig riktning i företagens agerande att göra heltider till deltider för de anställda.
– Handeln blir då en genomgångsbransch där arbetsvillkoren inte är så bra men man får erfarenhet för att ta sig vidare. Parterna borde fundera på om det är vad man vill, säger han.

Mattias Dahl, förhandlingschef på Svensk Handel, menar att risken alltid funnits att handeln blir en genomgångsbransch. Men han håller med om att företag agerar efter invanda mönster. Att det är deltid som gäller har blivit ett mantra för företagen som Svensk Handel försöker ändra.
– Vi är tuffa mot företagen och pekar på kollektivavtalets flexibla möjligheter i schemaläggning. Heltider är dessutom många gånger lönsamt. Förhandlingarna som gjordes på Media Markt visar också att parterna tillsammans kan hitta lösningar som inte är att skära i sysselsättningsmåttet som arbetsgivaren från början ville. Svensk Handel pratar inte med kluven tunga, säger han.

Mattias Dahl är kritisk till rapportens slutsats att företagens agerande sätter svenska modellen ur spel.
– Jag gillar inte tonen och språkbruket i rapporten. Företagen följer avtal och lagar. Men agerandet att skära i sysselsättningsgraden får konsekvenser. Det är intressant och det måste vi diskutera med vår motpart Handels. Och det gör vi nu, dels i heltidsgruppen, dels i samtal om hur uppsägningar ska göras, säger han.