Dagligen hör vi krav på att ränteavdragen ska slopas. Den låga räntan har ju gjort att många hushåll bara tjänar några hundralappar per månad medan de med hög ekonomisk standard kan plocka ut tusentals kronor i avdrag varje månad.
Denna överföring från fattig till rik är naturligtvis stötande. Men vi måste samtidigt värna fattigare hushåll där några hundralappar kan betyda väldigt mycket. Betydligt bättre än att avskaffa ränteavdraget helt är därför att ha kvar avdraget för lägre summor men ta bort det för högre.
Om ränteavdragen till exempel utrustas med ett tak på 500 kronor per månad och person, det vill säga 12 000 kronor per år för ett hushåll med två personer, skulle två tredjedelar av alla hushåll med ränteavdrag över huvud taget inte påverkas, enligt en kartläggning av Statistiska centralbyrån.
Detta samtidigt som den totala summan för ränteavdrag skulle minska från 29 miljarder till 7 miljarder kronor. 22 miljarder kronor skulle alltså kunna sparas från att föras över till de redan rika, medan majoriteten skulle få behålla sina ränteavdrag intakta.
Var taket exakt bör placeras för att kombinera trygghet med rättvisa kan diskuteras. Men visst går det att hitta en nivå som både stoppar kapitalöverföringen till de rika och värnar dem med låga inkomster.
