En politik för unga människors framtidshopp
I slutet av november fattade regeringen beslut om en ny nationell strategi för unga som varken arbetar eller studerar (neets). Regeringen med utbildningsminister Aida Hadzialic i spetsen vill bland annat minska antalet avhopp från gymnasiet och införa en uppsökande verksamhet i samarbete med civilsamhället.
Som ett led i att öka ungas chanser på arbetsmarknaden vill Hadzialic även att samtliga av gymnasieskolans program ger behörighet till högskola och universitet.
Satsningen är välkommen – för att inte säga nödvändig. I dag saknar omkring 86 000 unga i åldersspannet 15-24 år en sysselsättning. Cirka 70 procent befinner sig i samma sits efter ett år – utan vare sig arbete eller studieplan.
Under 2016 ska sammanlagt 87 miljoner kronor gå till olika åtgärder och till att öka kunskapen om varför så många fastnar utanför utbildning och arbete.
Det behövs troligtvis mer pengar än så. Men regeringens satsning bör ändå ses som en bra början, och man fokuserar på rätt saker. I stället för att som högern svara ”sänkta trösklar” i form av låga löner så fort frågan om ungdomars etablering dyker upp vågar regeringen vidga perspektiven.
I grunden handlar det om att skapa en politik som får unga människor att känna tillit till samhället och hopp inför framtiden.
