Salongen utspelar sig i ett oroligt Gaza.

Vår tids krig och förtryck bidrar ibland till filmvärldens förkovran, när hindrade regissörer tvingas till nya grepp. Iraniern Jafar Panahi gjorde en hel film gömd i sin egen bostad innan han lyckades spela in bioaktuella mästerverket Taxi Teheran i en taxibil på huvudstadens gator.

I palestinska Salongen finns också en naturlig reducering som lovar gott: tretton kvinnor samlade i en skönhetssalong i Gaza för att, åtminstone tillfälligt, häva krigets gravitation med allt från bröllopsbestyr till barnafödsel. Utanför pågår livet som vanligt: trafikbrus, böneutrop, vapen som avfyras, män som fallerar.

Dessvärre verkar regissörerna, bröderna Tarzan och Arab Nasser, ha nöjt sig där. Återstår gör endimensionella kvinnoporträtt som aldrig fördjupas.

Starka scener finns, till exempel där utseendefixering mitt under briserande missiler inte blir så mycket en akt av fåfänga som ett fullödigt bevis på vardaglig självbevarelsedrift.

Men på det hela taget lyckas inte Salongen, uppenbart inspirerad av skönhetssalongen i libanesiska Caramel (2007), förvalta det lovande anslaget.

Jon Asp

Film

Salongen

Regi: Arab Nasser, Tarzan Nasser

Premiär 11 december