Bråk när Argentina fick ny president
Argentinas avgående president Cristina Fernández de Kirchner närvarade inte när den konservative Mauricio Macri svors in. Känslomässiga scener utspelade sig utanför presidentpalatset under hennes avskedstal.
Installationen av Macri som president på torsdagen startar en ny politisk era i Argentina efter totalt tolv års Christina Fernández de Kirchner-styre och — tidigare — hennes nu avlidne man Nestor Kirchner.
Kirchner har insisterat på att överlämningen sker i kongressen, där hennes parti fortfarande har majoritet, medan Macri vill att delar av ceremonin ska hållas i det klassiska presidentpalatset Rosa huset, rapporterar internationella medier.
Det var också där som Macri, som varit borgmästare i Buenos Aires sedan 2007, svors in till att bli Argentinas nästa president. Den hölls av Federico Pinedo som är parlamentets talman som fungerat som en provisorisk president sedan midnatt, då Kirchner’s ämbete officiellt avslutades på onsdagen.
Det infekterade bråket har fått flera efterverkningar och gått så långt att Kirchner till och med vägrar att lämna ifrån sig presidentämbetets officiella Twitterkonto.
Macri, å sin sida, har tagit en del av processen till rätten för att försäkra sig om att Kirchner överlämnar presidentskapet exakt vid midnatt.
Sent på onsdagen höll Kirchner ett känslosamt farvältal inför ett hav av anhängare utanför presidentpalatset. Hon hade uppmanat folk att gå ut på gatorna om de kände sig ”bedragna av den nya högerregeringen”.
Under talet fortsatte hon att rasa mot Macri, men slog även an en skämtsam ton:
– Jag kan inte tala länge för vid midnatt förvandlas jag till en pumpa.
Vid installationen representerade barnminister Åsa Regnér den svenska regeringen. Det är första gången i landets moderna historia som en avgående president inte är med när en ny tar vid.
Fakta: Kirchner-eran
President Cristina Fernández de Kirchner har lett landet sedan 2007. Hon hör till peronistpartiet, Partido Justicialista. Partiet bildades av landsfadern Juan Perón på 1940-talet och har sedan dess varit den största maktfaktorn i argentinsk politik.
Hon fick enligt konstitutionen inte ställa upp för omval en tredje gång.
Det betydde i sin tur slutet på totalt tolv års styre av henne och, tidigare, hennes nu avlidne man och föregångare Nestor Kirchner. I grunden har kirchnerismen rört sig om en vänstervariant av peronismen.
Inför valet i oktober var frustrationen bland många argentinare stor, framför allt över landets dåliga ekonomi och den utbredda korruptionen. Konservative Mauricio Macri vann över Kirchners handplockade kandidat Daniel Scioli.
Den 56-årige före detta borgmästaren och fotbollsklubbsordföranden Macri gick till val med omfattande löften om marknadsinriktade ekonomiska reformer.