STOCKHOLM 2010-02-25 Gˆran Zettergren, ny chefsekonom TCO. Foto Simon Paulin / SvD / SCANPIX Kod 11170 **DN OUT (‰ven arkiv)**

Göran Zettergren, chefsekonom TCO. Foto: Simon Paulin/TT

Tysklands satsning på låglönejobb bör inte vara ett föredöme för Sverige – utan ett avskräckande exempel. Det menar TCO i en ny rapport.
– Antalet arbetade timmar i Tyskland har inte ökat sedan 1995, så i praktiken har man delat på jobben, säger Göran Zettergren, chefsekonom på TCO.

Tyskland har traditionellt sett haft högre arbetslöshet och lägre sysselsättningsgrad än Sverige. Men sedan några år tillbaka är bilden den omvända.

Numera lyfts Tysklands låga arbetslöshet ofta fram som ett gott exempel av de som förespråkar lägre ingångslöner i Sverige – inte sällan med argumentet att flyktinginvandring annars kan leda till långvarig arbetslöshet bland utrikesfödda.

I rapporten ”Flawed Role Model? The Economic Performance of Germany and Sweden” varnar dock TCO för ha Tyskland som förebild.

– Den stora skillnaden mellan Tyskland och Sverige ligger i lönebildningen. Tyskland har hållit tillbaka lönerna och fått en stor låglönesektor. Det slående är dock att det inte har lett till fler arbetade timmar totalt sett, trots att andelen sysselsatta ökat. Inte ens inom servicesektorer som hotell- och restaurangbranschen har antalet arbetade timmar ökat. Så man har helt enkelt delat på jobben, sade TCO-ekonomen Göran Zettergren vid ett seminarium på måndagen.

I mitten av 2000-talet genomfördes de så kallade Hartz-reformerna i Tyskland. De bestod bland annat i sänkt a-kassa, högre krav på arbetssökande, större möjligheter till visstidsanställning och, inte minst, en satsning på så kallade minijobb, där en skattebefriad lön på som högst 450 euro (4400 kronor) i månaden skulle gå att kombinera med a-kassa. Målet var att få in fler människor på arbetsmarknaden.

Enligt TCO-rapporten minskade dock antalet arbetade timmar i Tyskland med 2 procent åren 1995-2013. Samtidigt ökade antalet arbetade timmar i Sverige med 12 procent. Och det finns inte mycket som tyder på att minijobben i allmänhet lett till mer stabila och välavlönade jobb, enligt TCO.

– Innehållet i Hartz-reformerna – förutom just låglönejobben – infördes i Sverige redan på 90-talet. Men reallöneökningarna har varit betydligt högre i Sverige än i Tyskland mellan 1995-2013. I Tyskland gjorde exportindustrin stora vinster, men de låga löneökningarna dämpade den inhemska efterfrågan och tillväxten i ekonomin. Intressant nog ökade inte heller investeringarna, säger Göran Zettergren.

Hans rapport är det senaste inlägget i debatten, där vissa ekonomer menar att låglönejobben bidragit till den minskade arbetslösheten, och andra, som den liberala tankesmedjan Fores, är minst sagt skeptiska.

Vid måndagens seminarium påpekade Konjunkturinstitutets forskningschef i makroekonomi, Göran Hjelm, att de stora demografiska skillnaderna mellan Tyskland och Sverige måste tas med när man gör jämförelser.

– Tysklands befolkning krymper, medan den växer i Sverige. Om man räknar arbetade timmar per person i arbetsför ålder blir skillnaderna därför inte så stora mellan Sverige och Tyskland, sade Göran Hjelm.

Han ville inte döma ut den tyska modellen lika kategoriskt som TCO.

– Sverige och Tyskland skiljer sig åt på två sätt. Ungdomsarbetslösheten är strukturellt lägre i Tyskland. Och integrationen av utrikesfödda har varit gynnsam i Tyskland. Här kan den demografiska utvecklingen ha spelat en roll, för man har behövt fylla på många jobb till följd av pensionsavgångar på senare år. Men detta kan även ha haft att göra med den ökade lönespridningen, sade Hjelm.

Skillnaderna i ungdomsarbetslöshet kan bero på att statistiken förs på olika sätt i Sverige och Tyskland, menade Göran Zettergren.

– Om man i stället använder sig av EU-måttet NEET (”Persons not in employment, education or training”) – de som varken arbetar eller studerar – är siffrorna i praktiken desamma om man jämför Sverige och Tyskland, sade TCO-ekonomen.

MER OM TYSKLAND:

Tyska låglönejobb sänkte inte arbetslösheten

Flyktingar en möjlighet i Tyskland