K÷PING 20150702 En snickare som jobbar efter pensionen Foto: Pontus Lundahl / TT / kod 10050

Foto: Pontus Lundahl/TT

Människor måste vilja stanna kvar längre i arbetslivet. Lösningen är att göra jobben roligare för de äldre. Det är en av de viktigaste verktygen för att öka antalet arbetade timmar i Sverige och klara välfärden. Under tisdagen släppte långtidsutredningen sitt betänkande och uppmanar parterna att göra arbetslivet mer attraktivt.

Långtidsutredningen analyserar den ekonomiska utvecklingen i landet på lång sikt och har kommit med betänkanden med jämna mellanrum sedan den första utredningen gjordes år 1948.

I årets redovisning beskrivs Sveriges ekonomiska utveckling som i huvudsak ljus. Om 45 år kommer till exempel vår bruttonationalprodukt per invånare ha fördubblats.

Men för att klara välfärden måste ändå antalet arbetade timmar bli fler. När medellivslängden ökar och den allmänna hälsan är relativt god bör spannet för pensionsåldern höjas automatiskt, enligt långtidsutredningen.

Öka de ekonomiska fördelarna för äldre att arbeta längre är ett förslag, men långtidsutredningen konstaterar samtidigt att ekonomiska incitament inte verkar vara avgörande för när individen bestämmer sig för pension.

– Utredningen anser därför att en central pusselbit för att förlänga arbetslivet måste vara att få själva arbetet att bli mer attraktivt i sig, skriver långtidsutredningens projektledare Helen Forslind och Lars Davidsson på Svenska Dagbladet debatt.

– Människor måste helt enkelt vilja stanna kvar längre på jobbet för att det är roligt och stimulerande.

De två utredarna konstaterar att politikerna har begränsade möjligheter att påverka detta och bollar över frågan till arbetsmarknadens parter.

– Huvudansvaret vilar på dem, skriver Forslind och Davidsson.

Långtidsutredningen framhåller att det behövs relativt goda färdigheter för att kunna få arbete i Sverige. Det finns ingen märkbar skillnad mellan inrikes och utrikes föddas chanser att få arbete om de har lika goda färdigheter, konstaterar utredningen och hänvisar till PIAAC-rapporten, som beskriver arbetsmarknaden för utrikes födda.

Ett problem är att många utrikes födda även med hög utbildningsnivå har svaga kunskaper i till exempel it-kunskap. För att bli väl etablerade på arbetsmarknaden kan det i många fall krävas relativt omfattande utbildningsinsatser. Men med rätt färdigheter har de lika goda chanser att få arbete som inrikes födda.