STOCKHOLM 20151002 PlÂnbok med de nya svenska sedlarna och nÂgra kreditkort och betalkort. Foto: Fredrik Sandberg / TT / Kod 10080

Foto: Fredrik Sandberg/TT

ARBETET DEBATT. Det är skattepengar som betalar våra löner. Mer skattesänkningar leder inte till bättre villkor för oss kommunalare, skriver Christine Marttila, undersköterska.

Inom landstinget får inte jag prata om politik med mina kollegor, trots att vi lever i en politikerstyrd organisation, våra högsta chefer är just politikerna!

Politikerna fattar beslut om vilken vård de vill köpa av oss, hur mycket akutsjukvård, ortopedi, planerade och oplanerade kirurgiska ingrepp och så vidare.

Politikerna kan också välja att sälja ut delar av den offentliga vården till privata aktörer, mest intressant är att köpa vård som de kan göra vinst på såklart. Hur mycket och vad och om något säljs beror på vilka som sitter vid makten.

Vad betyder då skatterna för oss som jobbar inom Kommunals yrken? För det första är det skattepengar som används till att betala våra löner. Mer skattesänkningar leder inte till högre löner och bättre villkor för oss kommunalare.

När jobbskatteavdraget infördes fick jag mellan två- och trehundra kronor mer i plånboken. Jag blev samtidigt av med kollegor av besparingsskäl, avdelningar fick stänga, många av mina arbetskamrater gick in i väggen på grund av den ansträngda arbetsmiljön. Jag tror inte att någon kommunalare tycker att 200 kronor i månaden gör det värt att bli av med sina kollegor och riskera sin egen hälsa. Visst, vissa kanske fick mer i jobbaskattevadrag men i regel är vi ju inga höginkomsttagare inom kommunals yrkeskategorier.

Skatter används såklart till mycket mer än våra löner, att bedriva sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg, räddningstjänst och polis är några exempel.

Våra skattepengar används även till utbildning, för visst är Sverige ett fint land där alla faktiskt har möjlighet att läsa till vad de vill, det är just detta som gör Sverige unikt.

Alla kan få möjlighet att plugga vad de vill och få den sjukvård de behöver, utan att behöva bry sig för vad det kostar, för det har vi gemensamt betalat för.

Vi har en garanti för att sjukvården är bra och riktig om den inte har ett vinstintresse. Ta ett exempel på hur vårdcentralerna fungerar i dag efter införandet av vårdvalet:

Trötta föräldrar med febrigt barn söker hjälp på vårdcentralen, vårdcentralen svarar att barnet har ett virus, det finns inget läkemedel utan de får vänta ut viruset, att kroppen tar hand om det själv. Föräldern nöjer sig inte med det svaret och går vidare till nästa vårdcentral, som skriver ut antibiotika för att föräldern ska bli nöjd och vilja gå tillbaka.

Patienter ska enligt mig inte vara kunder, jag vill kunna ge alla en bra vård och rätt behandling, alla människor ska vara lika mycket värda inför vården.

Christine Marttila, undersköterska inom akutsjukvården