In this photo taken Wednesday, June 18, 2014, Annie Ly, 16, works on completing an exercise during a Girls Who Code class at Adobe Systems in San Jose, Calif. Girls Who Code, a national non-profit organization that aims to inspire, educate and equip young women for futures in the computing-related fields, kicked off its summer program in partnership with the world s leading tech companies. Fewer than one percent of high school girls think of computer science as part of their future, even though it s one of the fastest growing fields in the U.S. today with a projected 4.2 million jobs by 2020, according to the Bureau of Labor Statistics. (AP Photo/Eric Risberg)

Foto: Eric Risberg/TT

ARBETET DEBATT. Kurt Junesjö skriver på Arbetet Debatt om utredningen ”Upphandling och villkor enligt kollektiv­avtal” som presenterades den 1 september. Av Almegas remissvar framgår tydligt att vi avstyrker förslaget i sin helhet (läs det här). Det därför med stor förvåning vi läser att Junesjö hävdar motsatsen.

Almega har inga synpunkter på att upphandlande myndigheter vill säkerställa att inga oseriösa aktörer vinner offentliga kontrakt. Det är redan möjligt att använda sociala villkor i offentlig upphandling. Men det är en möjlighet, inget tvång. Det är också så man ska tolka EU:s regelverk om offentlig upphandling, som nu görs till svensk lag. Utredningen vill dock gå längre än vad EU-reglerna kräver.

Almega avstyrker därför förslaget att en statlig myndighet på oklara grunder ska peka ut hela branscher som det alltid ska ställas arbetsrättsliga villkor på av samtliga upphand­lande myndigheter. Det måste vara upp till den enskilda myndigheten att bedöma i vilka upphandlingar krav ska ställas och vilka dessa krav ska vara. I vissa branscher kan det vara andra arbetsrättsliga villkor än t ex lön som upphandlaren vill utvärdera, kanske är det inte ens möjligt att finna vilken som är miniminivån för lön.

Reglerna kring offentlig upphandling, som bl a bygger på likabehandling och transparens, kommer vidare innebära att upphandlingsmyndigheten får avgöra vilka miniminivåer som angivits i kollektivavtal som kan vara aktuella i en upphandling. Detta eftersom samtliga leverantörer, med eller utan kollektivavtal, har rätt att lämna anbud. Ett statligt fastställan­de av miniminivå för löner är en tydlig inblandning i lönebildningen som hanterats av parterna på arbetsmarknaden. Detta är Almega mycket kritiska till.

Utredaren föreslår dessutom att ytterligare arbetsrättsliga villkor ska gå att ställa på inhemska företag jämfört med leverantörer från andra EU-länder, där det enbart går att ställa villkor enligt den hårda kärnan i utstationeringslagen. Utredningen föreslår alltså en olika behandling som strider mot LOU. Trots att det i utredningen konstateras att rätts­läget är oklart, väljer man att lägga förslaget. Kraven gör det dyrare för svenska företag än för andra.

Almega vill ha en konstruktiv diskussion om användningen av arbetsrättsliga villkor, med utgångspunkten att villkoren ska komma till användning där de gör verklig skillnad. Inte tvingande regler på hela branscher eller statlig styrning av svensk lönebildning. Därför avstyrker vi förslaget.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega
Stefan Holm, näringspolitisk expert Almega

LÄS OCKSÅ:

Kurt Junesjö: ”LO:s motstånd hotar förbättringar för löntagare”