Har feminism blivit en överideologi som nästan alla omfattar? Undrade Tobias Lundin Gerdås från LO, moderator för samtalet. Definitivt inte, svarade Jacob Andersson, Fanny Högrell, Sara Skyttedal och Rasmus Törnblom. Foto: Johanna Norin Bild: Johanna Norin

Privata företag inom välfärden är ett framsteg för jämlikheten. De ger kvinnor chans till lönekarriär, hävdade det borgerliga lägret i ett samtal om feminism på LO:s ungdomsforum.

Debatten inför de drygt 230 deltagarna i LO:s ungdomsforum, som pågår på Runö folkhögskola norr om Stockholm till och med fredag, hade på förhand fått rubriken ”Fyra nyanser av feminism”, då de fyra debattörerna antogs ha varsin tolkning av feminismen.

I praktiken gick motsättningen snarare mellan två synsätt. IF Metalls jämställdhetsansvariga Fanny Högrell betonade hur maktstrukturer i samhället systematiskt gör kvinnor till förlorare – något som kräver politiska och kollektiva lösningar, inklusive kvotering av kvinnor till styrande organ. Medan Sara Skyttedal, förbundsordförande för KDU, och Rasmus Törnblom, förbundsordförande för MUF, såg lösningen i att kvinnor ges möjlighet att växa som individer.

– Inte bara normer och strukturer hindrar kvinnor. Staten håller också tillbaka den som vill framåt, till exempel genom skatter, resonerade Rasmus Törnblom, som också kritiserade facket för att pressa samman lönestrukturen i Sverige:
– Det lönar sig inte att anstränga sig. Tjejer i kvinnoyrken kan inte göra lönekarriärer.

Både Rasmus Törnblom och Sara Skyttedal anser att privatisering av vård och omsorg är en viktig jämställdhetsreform. Den har givit kvinnor inom välfärdsjobben möjlighet att byta arbetsgivare, och på så sätt även höja sina löner.

Sara Skyttedal exemplifierade med sin mamma, som arbetat inom hemtjänsten.
– Hon hade inget fuck-off-kapital, och ingen möjlighet att byta arbetsgivare om hon var missnöjd.

LO:s ungdomsforum, där fackligt aktiva ungdomar från hela landet träffas, är knappast hemmaplan för den argumentationen. Invändningarna från publiken kom spontant: Privata företag i välfärden har inte alls lett till att kvinnors arbete värderas högre, och karriärshets i barn- och äldreomsorg gynnar inte tryggheten för barn och gamla.
– Det är tråkigt att fokusera på att alla ska göra karriär. Många är nöjda med de arbeten de har. Kvinnor gör viktiga jobb och vill klara sig på det, sa Fanny Högrell,  och fick en av dagens starkaste applåder.

Jacob Andersson, pressansvarig på Rädda Barnen och tränare för ett basketlag med flickor födda 2003, betonade de seglivade macho-normernas betydelse för att utvecklingen mot jämställdhet går så trögt. Han efterlyste en ”inkluderande” feminism där män känner sig hemma.
– Det är viktigt att killar vågar vara feminister och visar på ett annat sätt att vara man. Feministiska män behövs som förebilder för unga killar.

På en punkt var de fyra debattörerna överens: Feminismen har inte blivit en överideologi som omfattas av hela det politiska etablissemanget. Sara Skyttedal vill för sin del inte kalla sig feminist, tycker att det är för svepande att tala om en strukturell underordning av kvinnor, och använder inte pronomenet ”hen”:
– Det är inte sådant som gör samhället jämställt.

”Hen” är bra, och smidigare än ”han eller hon”, invände Rasmus Törnblom.  Man kan väl säga ”personen” eller ”vederbörande” i stället, tyckte Sara Skyttedal. Ja om man vill låta som en byråkrat, svarade Rasmus Törnblom.
– Vederbörande? Det låter faktiskt kul, sa Jacob Andersson. Upp till kamp för vederbörande.