– Sverigedemokraterna ställer arbetare mot arbetare. Det är en överlevnadsfråga att vi bemöter dem utifrån fackets värderingar om allas lika värde, säger Ingela Edlund, LO, Hans Palmqvist, IF Metall, Annelie Nordström, Kommunal, Per Jansson, Byggnads, och Erik Georgii, GS. Foto: Liv Beckström

Tusentals förtroendevalda i LO-förbunden har utbildats för att ta debatten mot främlingsfientlighet och rasism på arbetsplatserna. Men vi har framför allt nått de redan frälsta, säger LO:s andre vice ordförande Ingela Edlund.

”Alla kan göra något” är LO:s och LO-förbundens gemensamma arbete mot främlingsfientlighet och rasism. Sedan starten 2012 har det bland annat inneburit att alla i LO-förbundens ledningar, och de flesta i förbundens avdelningsstyrelser, har gått en utbildning för att bättre kunna argumentera mot vardagsrasismen på arbetsplatserna.

I dag finns alltså många fackliga företrädare som kan diskutera invandring utifrån fackets värderingar. I exempelvis GS-Facket finns en värdegrundsansvarig i varje avdelning.
– Men vi har framför allt nått de redan övertygade, säger Ingela Edlund, ansvarig i LO-ledningen för integrationsfrågor. Inte dem som tvekar. Det behöver vi förändra. Det måste vara tillåtet att ha olika åsikter, och diskutera dem under utbildningen.

Både LO och LO-förbunden har anledning till självkritik, att döma av ett seminarium som ”Alla kan göra något” som LO arrangerade på tisdagen. Så ska till exempel besöken ute i skolorna bygga på två delar: information från den antirasistiska stiftelsen Expo och information från LO-distrikten. Det har i praktiken blivit ”väldigt mycket Expo och inte så mycket LO-distrikten”, som Ingela Edlund uttrycker det.

Trots att många fackligt förtroendevalda nu har goda kunskaper om migration och integration kan diskussionerna ute på arbetsplatserna vara svåra, säger Hans Palmqvist, ombudsman i IF Metall.
– Ett problem med att diskutera migration med sverigedemokrater är att man talar med personer som inte har problem med att ljuga, till exempel säga att flyktingmottagandet kostar 250 miljarder om året. Bäst går det när vi för över diskussionen till vår egen planhalva – konflikten mellan arbete och kapital, som länge har tonats ner i debatten. Folk förstår oss om vi säger att Sverigedemokraterna splittrar arbetarna, och att vi förlorar på det.

Per Jansson, ombudsman i Byggnads, håller med.
– Det gäller att ta över diskussionen på vår planhalva, förklara varför facket finns. Min erfarenhet från besök på skolor är att ungdomar är smarta, vill lära sig saker, och att det fungerar bra at tala om arbetarrörelsens historia.

På många arbetsplatser är ändå rädslan och misstänksamheten mot invandrare påtaglig. Erik Georgii, ombudsman i GS-Facket, säger att förbundet nu diskuterar om det har de förtroendevalda det ska ha: Delar alla vår värdegrund?
– SD:s framgångar har legitimerat ett fruktansvärt språkbruk.

Malin Hanson modererade.

Arbetet för att öka mångfalden bland LO-förbundens förtroendevalda är ett annat problemområde. Det går fruktansvärt långsamt, medger bland andra Kommunals ordförande Annelie Nordström.

Hennes mest konkreta råd för framtiden är att fackligt aktiva söker samarbete med andra krafter inom ”Tillsammansskapet”, stiftelsen Expos plattform för lokala grupper som engagerar sig mot rasism. Det handlar om handfasta insatser som kommer underifrån, säger Annelie Nordström, som ger ett exempel från Knivsta.
– Där ordnade Tillsammansskapet ett jättefika för nyanlända flyktingar i söndags. Med musik. Tänk vad skönt det måste vara för den som varit på flykt i två månader att bli mött på det sättet.

Inom ramen för ”Alla kan göra något” har LO, i samarbete med Expo, också tagit fram flera rapporter, bland annat om Sverigedemokraterna och partiets politik i arbetsmarknads- och välfärdsfrågor. ”Alla kan göra något” kommer att utvärderas i början av nästa år. LO planerar att anlita externa granskare.