Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Miljoner anställda får högre löner då Storbritannien inför levnadslöner nästa år. Kritikerna varnar  dock för uppsägningar och  arbetslöshet. Men endast 15 procent av företagen tror att de tvingas säga upp anställda då lönerna höjs.

Politiker och företagare har rasat. I juli deklarerade den konservativa regeringen i Storbritannien att de vill införa en levnadslön.

– Förslaget slog ned som en bomb för arbetsgivarna, säger Mark Beatson, chefsekonom på CIPD i Storbritannien som är en internationell kunskapsorganisation för de som jobbar med personalfrågor.

Redan i april nästa år ska levnadslönen införas. Arbetsgivarna tycker att reformen genomförs för snabbt. Från politiskt håll varnas det för att högre lön leder till massuppsägningar och ökad arbetslöshet. Särskilt företag i låglönebranscher med många tillfälliga anställda har varit kritiska.

CIPD har tillsammans med tankesmedjan Resolution Foundation frågat 1037 arbetsgivare hur de tror att förändringen påverkar dem.

Deras undersökning visar att de flesta företag, 22 procent, uppger att de kommer att möta kostnadsökningarna genom att ta ut en lägre vinst. 16 procent uppger att de kommer minska övertiden och bonusarna och 15 procent svarade att de planerar att höja sin priser.

Endast 15 procent av företagen bedömer att lönehöjningen leder till att de tvingas göra uppsägningar.

– Det är glädjande att så många företag uppger att de ska möta ökande kostnader genom att höja produktiviteten, kommenterar Conor D’Arcy, analytiker på Resolution Foundation.

Reformen innebär att lägstalönen höjs från 6,70 till 7,20 pund (från 94 till 100 kronor) för alla som är över 25 år. Därefter fortsätter lönerna att höjas fram till 2020 då den ska bli 9 pund (126 kronor). Samtidigt görs vissa skattelättnader för företag.

Vilka konsekvenser reformen får är ännu för tidigt att säga.

För löntagarna innebär reformen att nästan 6 miljoner anställda kommer att få högre löner, enligt Resolution Foundation.

För näringslivet är läget mer svårbedömt. En statlig beräkning antyder att reformen kan leda till att 60 000 jobb går förlorade. Skillnaderna mellan olika branscher lär dock bli stor. Inom handel och sjukvård tror tre fjärdedelar av företagen att de nya lönerna får stora konsekvenser för deras verksamhet.

Inom vården uppger arbetsgivarna att det blir svårt att kompensera löneökningarna med att höja produktiviteten. Inom andra branscher där lönerna är högre tros inte reformen få så stor effekt.

Conor D’Arcy påpekar att det är viktigt att staten går in med extra mycket stöd i vissa branscher som behöver hjälp att höja produktiviteten.