– Kommunerna kan redan nu tillämpa BEA-avtalet för extratjänster, säger Kommunals ombudsman Ameli Andersson.

Det innebär att arbetsgivarna, om de vill, kan ha extratjänster inom vård och omsorg, något som Kommunal är helt emot.

– Vi tycker inte det är lämpligt i vård och omsorg därför att den verksamheten redan är hårt ansträngd. Men det är bara tyckande. Det finns inget som hindrar arbetsgivarna, säger Ameli Andersson

Den som anställs på en extratjänst ska inte få utföra ordinarie arbetsuppgifter, och får inte tränga undan sådana arbetsuppgifter, vilket också gör det extra olämpligt inom vård och omsorg, enligt Kommunal.

– Vad ska de då göra? kan man fråga sig. De får inte utföra ordinarie arbete, säger Ameli Andersson.

Tidigare har Kommunal som exempel på lämpliga extratjänster nämnt extra resurser i skolan eller resurser för ensamkommande flyktingbarn.

Redan nu kan de arbetslösa som skulle varit på väg in i fas 3 få extratjänst i stället.  Men inte förrän 2018-2019 tror regeringen att fas 3 är helt avvecklat.

Till skillnad från fas 3 handlar extratjänsterna om en typ av anställning, det är inte arbetsförmedlingen som placerar personer på tjänsterna. Anställningen ska gälla i ett år med möjlighet till förlängning.

I BEA-avtalet finns inga lägstalöner angivna, däremot är semester, ob med mera reglerat som i det stora SKL-avtalet.

Det görs undantag för vissa LAS-regler i BEA-avtalet. En anställning på BEA får inte räknas in vid beräkning av företrädesrätt till anställning. Har man haft tidsbegränsad anställning tidigare är dock en extratjänst så kallad överhoppningsbar tid vid beräkning av företrädesrätt.