Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Foto: Kamil Zihnioglu

Terrorattackerna i Paris kan få konsekvenser för de många flyktingar som söker sig till Europa. Nu höjs röster om att inte använda dåden som slagträ i debatten. På fredagen hålls ett ministermöte i Paris.

Konrad Szymansk, som tillträder som EU-minister i Polens nya EU-skeptiska regering på måndagen, säger att hans land efter Parisdåden inte kan ta emot asylsökande som ska omdirigeras inom EU:s kvotsystem utan ”säkerhetsgarantier”, rapporterar internationella medier.

– Jag tycker att det är besvärande att man använder den fasansfulla terrorattacken i Paris för att legitimera sin egen politik, säger Anders Ygeman till TT.
– De hade den här uppfattningen två dagar före terrorattentatet också.

Flera länder har aviserat att de skärper säkerheten vid gränserna efter dåden. Uppgifter om att ett pass vars innehavare har registrerats som asylsökande på den grekiska ön Leros hittats nära en av de döda terroristerna väntas bli ännu ett slagträ i debatten för dem som vill stänga Europas gränser.

Horst Seehofer, regeringschef i den tyska delstaten Bayern har också Parisattackerna som intäkt för att kräva skärpta gränskontroller. Han nämner en man från Montenegro som den 5 november greps med bilen full av vapen. Seehofer leder CSU, konservativt systerparti till förbundskansler Angela Merkels CDU, och har kritiserat den tyska regeringens generösa flyktingpolitik.

Tysklands inrikesminister Thomas de Maizière har sagt att det inte är klarlagt att mannen som greps verkligen hade koppling till Parisdåden, även om han hade sin gps inställd på en Parisadress. Han varnade samtidigt för att göra förhastade kopplingar mellan terrorattackerna och flyktingströmmen.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker är inne på samma spår vid G20-mötet i Turkiet. EU-länderna bör inte reflexmässigt avvisa flyktingar efter Parisattackerna eftersom gärningsmännen var kriminella och inte asylsökande, sade han under söndagen enligt Reuters.

Anders Ygeman säger att det är viktigt att fortsätta att skärpa beredskapen för att möta terrorhot och säkra EU:s yttre gräns, men också att det är avgörande att länderna inom EU tar sitt ansvar för flyktingsituationen. Nu står EU inför ett vägskäl i Schengensamarbetet, säger han.

– Den ena vägen handlar om att återupprätta den yttre gränsen och ta ett gemensamt ansvar för flyktingsituationen.
– Den andra, som jag verkligen inte hoppas att EU kommer att gå, är att Schengensamarbetet bryter samman på grund av att man inte klarar att möta de gemensamma utmaningarna.

På fredagens samlas EU:s justitie- och inrikesministrar till ett möte i Paris för att diskutera säkerheten. Frankrikes inrikesminister Bernard Cazeneuve vill bland annat tala om potentiella förändringar i Schengenavtalet, skriver Reuters.

Kartläggningen av gärningsmännen bakom terrordåden i Paris fortsätter, liksom jakten på medbrottslingar. Två av terroristerna uppges komma från Belgien där också sju personer har gripits.

Antalet döda är uppe i 129, konstaterade Paris chefsåklagare Francois Molins vid en presskonferens på lördagskvällen. Av de drygt 350 skadade är tillståndet kritiskt för 99.

Ett hundratal kroppar är identifierade och resterande 20-30 kroppar kommer att identifieras under eftermiddagen, enligt Frankrikes premiärminister Manuel Valls.

Sju terrorister dödades vid attentaten, som extremistiska Islamiska staten (IS) sagt sig ligga bakom. Sex av dem detonerade sina bombvästar när polisen öppnade eld mot dem, enligt Molins. Terroristerna var indelade i tre grupper som sammanlagt slog till vid sju tillfällen i snabb följd, sade han vidare.

Belgisk polis grep under lördagen sju personer i Molenbeek, en stadsdel i Bryssel. Enligt landets justitieminister Koen Geens har de kopplingar till terrordåden i Paris. De gripna ska inte vara kända av fransk polis. Enligt det statliga belgiska mediebolaget RTB1 är två av gärningsmännen som dog i Paris från Belgien

De franska myndigheterna samarbetar med en rad andra länder i utredningen kring terrordåden. USA:s federala polis FBI skickar en grupp utredare till Paris för att bistå, rapporterar The New York Times.

Arbetet Ledare: En attack mot allt mänskligt

Terrordåden minut för minut – så rapporterade Arbetet Globals medarbetare.

Tidslinje över terrorattackerna

21.20: Den första explosionen inträffar vid Stade de France under en fotbollsmatch mellan Frankrike och Tyskland. En död terrorist med bombväst, hittas vid platsen. Ytterligare en person, en förbipasserande, dödas vid attentatet. 21.25: Skottlossning vid Le Carillon och Le Petit Cambodge vid Rue Alibert som ligger i 10:e arrondissementet. 15 personer dödas och 10 skadas. Terrorister med automatvapen av typen kalasjnikov ses komma till platsen i en svart Seat innan de börjar skjuta. 21.30: Den andra explosionen inträffar vid Stade de France. Kroppen av en andra terrorist, också med bombväst, hittas vid platsen. 21.32: Skottlossning vid La Bonne Bière i korsningen av Rue Faubourg du Temple och Rue Fontaine au Roi, 11:e arrondissementet. Fem personer dödas och åtta skadas. Även här ses gärningsmännen, beväpnade med kalasjnikov, anlända i en svart Seat. 21.36: Skottlossning vid La Belle Equipe vid Rue de Charonne, 11:e arrondissementet. 19 personer dödas och nio skadas allvarligt. Återigen ses den svarta bilen och män med automatvapen. 21.40: En explosion äger rum i höjd med 253 Boulevard Voltaire, 11:e arrondissementet. Självmordsbombaren och ytterligare en person dödas. 21.40: Skottlossning i konserthuset Le Bataclan, följt av explosioner. 89 personer dödas och många skadas under ett gisslantagande med tre beväpnade gärningsmän. De tre öppnar eld rakt in i publiken under en rockkonsert. Männen ses anlända till platsen i en svart Polo. 21.53: Den tredje explosionen vid Stade de France. Kroppen av en tredje självmordsbombare hittas vid platsen, även han med ett bombväst. 00.20 Franska säkerhetsstyrkor stormar Le Bataclan och tre terrorister dödas. En skjuts till döds och de andra två utlöser sina bombvästar. Källor: Frankrikes åklagarmyndighet, Reuters och The Guardian