Skärmavbild 2015-11-12 kl. 11.15.49

Grafik: Kristina Flemming

Arbetslösheten har fallit kraftigt under det gångna året och ligger nu på den lägsta nivån sedan 2008.

Bakom nedgången står både positiva och negativa faktorer. Sysselsättningen har fortsatt att öka, men andelen av befolkningen som är ute på arbetsmarknaden har börjat minska.
– Arbetsmarknaden och sysselsättningen har utvecklats starkt under en längre tid. Men arbetslösheten låg tidigare stilla, eftersom arbetskraftsutbudet steg kraftigt. Nu har utbudet planat ut. Det har fått arbetslösheten att sjunka, säger Andreas Wallström, analytiker på Nordea.

Under det gångna året ökade arbetskraften eller utbudet – alltså antalet personer i arbetsför ålder som är sysselsatta eller aktivt söker jobb – med 11 000 personer. Samtidigt växte befolkningen i samma åldrar med 50 000 personer. Det innebar att arbetskraftsdeltagandet faktiskt minskade, efter att ha stigit stadigt i flera år.

– Visst går det att se det som ett dåligt tecken att utbudet varit oförändrat i ett års tid. Men vi ska komma ihåg att arbetskraftsdeltagandet i Sverige ligger exceptionellt högt, högst i EU. För att hitta lika höga nivåer måste man gå tillbaka till tiden före 90-talskrisen. Så deltagandet kanske har nått taket och kan inte stiga mer, säger Andreas Wallström.

Skärmavbild 2015-11-12 kl. 11.20.29LO-ekonomen Lars Ernsäter beskriver det som att arbetslösheten i Sverige har skiftat ned. Framöver tror han att sysselsättningen kommer att fortsätta att växa i stadig takt, men förkortandet av arbetslöshetskön kommer att sakta in rejält.
– Arbetskraftsutbudet kommer att ta fart igen, säger Lars Ernsäter.

Anledningen till det är den snabbt ökade folkmängden. Men LO-ekonomen tror inte att arbetskraften kommer att växa lika snabbt som befolkningen.
– Arbetskraftsdeltagandet har nått och passerat sin kulmen. Alliansregeringens reformer, huvudsakligen genom förändringarna i sjukförsäkringen, bidrog till uppgången.

Det kraftigt minskade antalet till sjuk- och aktivitetsersättning medförde rejäla tillskott till arbetskraften. Men det har nu upphört, säger Lars Ernsäter. Vidare bedömer han att flyktingkrisen och det höga antalet nya asylansökningar kommer att medföra lägre arbetskraftsdeltagande framöver.
– Det kommer att dröja innan dessa nyanlända personer kommer med i SCB:s Arbetskraftsundersökningar. När de väl gör det kommer arbetskraftsdeltagandet att sjunka, eftersom deltagandet är lägre inom dessa grupper, säger Lars Ernsäter.

Även chefen för Konjunkturinstitutets arbetsmarknadsenhet, Åsa Olli Segendorf, tror att det totala arbetskraftsdeltagandet kommer att sjunka något.
– Effekterna av den förra regeringens politik har i stort sett klingat av, och den nya regeringens reformer väger sammantaget åt andra hållet. Men det finns fortfarande grupper där det går att höja arbetskraftsdeltagandet, exempelvis lågutbildade och utrikesfödda, säger Åsa Olli Segendorf.

– Sedan ställer vi oss mer avvaktande än vanligt till statistiken. Etableringsreformen har gjort att nyanlända snabbt söker sig ut på arbetsmarknaden, men det tar tid innan de dyker upp i SCB:s urval. Det finns risk att vi för närvarande underskattar arbetskraftsdeltagandet och därmed även arbetslösheten, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ:

Anders Eld: Stora utmaningar väntar längre fram.

Flyktingkrisen kan sätta fart på ekonomin