Det spurtas nu i förhandlingarna om världens största frihandelsavtal. Förra veckan gjordes flera framsteg då förhandlare från EU och USA möttes i Miami. Många vill se en snabb uppgörelse samtidigt hölls nyligen en massiv demonstration i Tyskland mot ett frihandelsavtal.

– Det kom folk hela tiden. Vår uppskattning är att det var 250 000 som demonstrerade, säger Marion Knappe på tyska DGB (motsvarande LO).

Den 10 oktober hölls den stora demonstrationen i Berlin där 170 fack, miljö- och frivilligorganisationer vill sätta stopp för frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA.

En uppgörelse närmar sig. Förra veckan hölls den 11:e förhandlingsrundan i Miami. Under lång tid har förhandlingarna gått trögt men nu ser det ut att ha lossnat. I Miami handlade det mycket om vilka varor där tullarna skulle tas bort. EU kom med ett nytt bud. 97 procent (istället för som tidigare 95 procent) av de amerikanska varorna som importeras ska slippa tullar.

USA backade också. Tidigare har de sagt att 89 procent av varorna från EU ska slippa tullar men efter Miamiförhandlingarna har de gått Europa till mötes och det amerikanska budet ligger nu i ”nivå med budet från EU” som unionens chefsförhandlare Ignacio Garcia Bercero uttryckte det.

EU och USA är därmed någorlunda överens om omfattningen av tullfriheten.

Nu återstår dock att bestämma vilka varor som ska vara tullfria.

– Det blir en klassisk kohandel som handlar om kronor och ören, säger en tjänsteman med god insyn i förhandlingarna till Arbetet Global.

Tullfrågan är dock bara en av många frågor i ett avtal. Det viktigaste delen handlar om att skapa gemensamma standarder och slopa byråkratiska hinder. Om en bil till exempel krocktestas i USA ska det i framtiden inte behövas göras ett identiskt test i Europa. På så vis kan stora pengar sparas.

De som är positiva till ett frihandelsavtal pressar nu på för att ett avtal ska bli färdigt.

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island skrev i veckan en debattartikel i Dagens Industri där de uppmanar till att snabba på förhandlingarna.

Det finns nämligen ett öppet tidsfönster nu. I november 2016 hålls det amerikanska presidentvalet.

Både EU-kommissionen och Vita huset vill se att huvuddragen i ett avtal ska finnas på plats innan den amerikanska presidentvalskampanjen drar igång på allvar.

Ytterligare en faktor kan ha ökat möjligheten att få till ett frihandelsavtal. För en månad sedan slöt USA och flera länder i Stillahavsområdet – däribland Australien, Japan och Vietnamn – ett annat stort frihandelsavtal (TPP). Nu när det avtalet är färdigt kan USA fokusera sig på förhandlingarna med Europa.

Samtidigt som pressen på en överenskommelse ökat så finns det stora utmaningar kvar.

Regeringarna i EU har visserligen gett EU-kommissionens Cecilia Malmström ett mandat att förhandla fram en uppgörelse men i vissa länder är motståndet starkt.

Demonstrationen i Berlin var ett exempel på det. Miljörörelser i Europa oroas för EU ska göra eftergifter och tillåta besprutningsmedel som varit förbjudna, genmanipulerade grönsaker eller kött från djur som fått stora doser antibiotika. Andra organisationer oroas över den personliga integriteten då till exempel data ska lagras samt vilka regelverk som ska gälla vid patent på så kallad intellektuell egendom, till exempel mediciner som forskats fram eller dataprogram. Från fackligt håll har det kommit starka invändningar emot frihandelsavtalet.

– Vi är orolig för att ett frihandelsavtal ska leda till fler privatiseringar, säger Florian Moritz på DGB.

Demonstrationen i Berlin för två veckor sedan var massiv men bara en av många demonstrationer som tyska DGB organiserat med miljörörelsen där andemeningen varit nej till TTIP.

I Sverige har LO, TCO och Saco en annan hållning. Facken är positiva till ett frihandelsavtal.

– Vi är en är en liten exportberoende nation, uppger Susanne Lindberg Elmgren på LO, som förklaring till att svenska fack är mer positiva än många andra fackföreningar i Europa.

Det vore för mycket att säga att fack den Europeiska fackföreningsrörelsen är splittrad i sin syn på ett frihandelsavtal men skillnaderna är ändå tydliga.

Den tyngsta fackliga kritiken mot TTIP har handlat om det så kallade investeringsskyddet. Det anger hur konflikter mellan stater och företag ska lösas. Både facken i USA, EU och Sverige har varit mycket kritiska mot det eftersom EU velat införa en tvistelösning i frihandelsavtalet där en nämnd ska besluta vad som sak gälla.

– Det är en överprövning av demokratin, har varningarna varit.

Rädslan har varit att stater som fattar demokratiska beslut som rör till exempel hälsa eller arbetsmiljö ska stämmas av företag som anser att deras investeringar ödelagts. Så var fallet då Philip Morris stämde Australien då de införde tuffare märkning av cigarettpaket.

De hänvisade till investeringsskyddet, så kallade Investor-State Dispute Settlements (ISDS). För de fackliga så har det funnits en oro att de personer som utsetts till att döma i sådana tvister haft en nära koppling till företagen. För att föra förhandlingarna framåt la EU-kommissionen förra månaden ett nytt förslag på tvistelösning.

Skyddet för företags investeringar ska inte längre heta ISDS utan har bytt namn till Investeringsdomstolsystemet. Den viktigaste skillnaden är att det gemensamt ska upprättas en lista över vilka som ska vara med att döma i tvister.

Svenska LO är positiv till förändringen medan Europafacket är mer tveksamt och uppger att de inte räcker med att bara byta namn. Det tyska facket DGB har ännu inte tagit ställning till EU-kommissionens nya utspel.

Förhandlingarna fortsätter. Den tolvte förhandlingsrundan om ett nytt avtal blir troligen i januari.

 

 

TTIP

  EU och USA förhandlar nu om frihandelsavtalet TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) som kan leda till skapandet av världens största regionala frihandelsområde. Både EU och USA hoppas att avtalet ska skapa fler jobb och öka den ekonomiska tillväxten, bland annat genom att införa gemensamma standarder.   Både EU och USA har velat ha ett investeringsskydd i avtalet (Investor-State Dispute Settlements som förkortas ISDS). Det är en mekanism som ska skydda företags investeringar och användas för att lösa tvister på ett annat sätt än att gå till ländernas nationella domstolar. Flera organisationer och partier i olika länder är dock kritiska till ett investeringsskydd. Det första ISDS-avtalet brukar sägas vara från 1959, mellan Tyskland och Pakistan. Nu finns det cirka 3 500 ISDS-avtal i hela världen, varav 1 400 med EU-stater. För en månad sedan föreslog dock EU-kommissionen har nu föreslagit ett nytt system för att lösa tvister som de kallar för Investeringsdomstolssystemet.