Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare. Foto: Henrik Montgomery

GS och Kommunal ville inte berätta hur de ställde sig till LO:s förslag till samordning. Kommunal säger nu att det inte var relevant medan GS inte ansåg att det fanns skäl att vädra vad som hänt.

I förra veckan sprack LO-samordningen. Efter långa diskussioner försökte LO skapa enhet mellan LO-förbunden kring ett förslag till gemensam lönelinje i den kommande avtalsrörelsen. IF Metall, Kommunal och GS röstade emot. Då drog LO-styrelsen slutsatsen att det inte fanns någon grund för ett gemensamt avtalsagerande. Och det byggde på att LO:s två största förbund, Kommunal och IF Metall, och företrädare för nästan 900 000 fackmedlemmar inte ställde sig bakom LO:s förslag.

När LO-ledningen berättade att LO-förbunden inte lyckats komma överens ville man inte berätta hur förbunden ställt sig. IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä berättade ganska snart att IF Metall röstat nej och varför. GS och Kommunal framförde viss kritik mot förslaget men vill inte tala om hur de röstat.

– Det var inte relevant. Vi gillade inte konstruktionen men kunde tänka oss att diskutera vidare för att komma överens om en modell, säger Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare.

Hon pekar också på att LO presenterade ett förslag som man visste att LO:s två största förbund skulle gå emot.

Kommunal vände sig mot låglönesatsningen, som innebar att alla med en lön under 25 000 kronor i månaden skulle få ett krontalspåslag. Lenita Granlund säger att det inte fungerade i förra avtalsrörelsen eftersom Kommunal på sina olika avtalsområden fick betala det extra påslaget med andra eftergifter och att slutresultatet blev att alla ändå fick samma procentuella ökning som industrins märke.

Per-Olof Sjöö

– Vi tyckte inte att det fanns skäl att vädra det som försigkommit, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Och han tillägger att det inte var GS som spräckte LO-samordningen utan att det var LO-styrelsen som beslutade att det inte skulle bli någon LO-samordning, med följden att LO-förbunden får finna sina egna vägar i avtalsförhandlingarna. Det skedde dagen efter att tre av förbunden röstat mot LO:s förslag till samordning.

Per-Olof Sjöö säger att GS är för en satsning på Kommunals undersköterskor, men att man inte gillade utformningen i LO-förslaget. GS ordförande säger att förslaget var allt för exakt – ”alltför kirurgiskt”.

Dessutom förklarar han att GS kan tänka sig en låglönesatsning, men inte som LO föreslog. Per-Olof Sjöö säger att gränsen på 25 000 kronor i månaden för vilka som ska ha krontalspåslag är för hög.

LO:s förslag till samordning

LO:s förslag till samordning innebar att alla med en månadslön under 25 000 kronor skulle få ett påslag på x kronor medan de med högre lön skulle få y procent. Den extra satsningen på undersköterskorna formulerades som y procent plus z kronor.

Inga siffror fanns i förslaget. En tanke var dock att finna krontal till x och z som skulle öka de kvinnodominerade områdenas  löner med 0,5 procentenheter mer än andra löner.

Med ett lönepåslag på 3 procent skulle x bli 750 kronor. Detta medför inget särskilt krontal för z – annat än det som ges av att x och z ska sammantaget ge 0,5 procentenheter mer.