J Franzen

Sverigeaktuella Jonathan Franzen föddes i Illinois 1959 och bor i dag i New York. Han har svenskt påbrå genom sin farfar. Foto: Bjørn Opsahl

Kritikerälsklingen Jonathan Franzen har med senaste romanen Renhet fullbordat sin tredelade romansvit om ett USA under omstöpning. Böckerna är en enastående spegling av ett land som slitits isär. Daniel Mathisen ser romansviten som en studie i makt.

Han har gått till frontalangrepp mot Twitter-generationens krav på att kunna scrolla och gå vidare så snabbt som möjligt. Konfronterat den digitala generationen som i förlängningen hotar romanens anspråk och omfång. Författaren Jonathan Franzen väcker känslor. Han har hånats för att vara en grinig representant för ett vitt, manligt författarprivilegium som inte ser sin egen position. Samtidigt: Han har som få andra lyckats charma kritiker och dominera boklådornas topplistor.

Franzens senaste roman, Renhet, sätter punkt för en mer eller mindre medveten trilogi om ett USA i förändring. Den är svår att isolera från Tillrättalägganden från 2001 och Frihet från 2010. Böckerna är inte beroende av varandra, men intimt förknippade. Ett slags litterära kusiner.

Tillrättalägganden tecknar ett nittiotal genom familjen Lambert i den amerikanska mellanvästerns själva artär. Handlingen kretsar kring matriarken Enids moraliska värn för det välbekanta och de utflugna barnens jakt på något nytt och friare — bortom det lilla samhällets kvävande konformitet.

Enids enda önskan är att samla familjen en sista gång, innan hennes man och barnens far går bort i Parkinsons. Handlingen fungerar som en metafor för att klamra sig fast vid det välkända i en tid när mycket av det bekanta ryckts undan. Tillrättalägganden utspelar sig i skärningspunkten mellan två generationer av amerikanska familjer, i ett samhälle som stapplar mot ett osäkert och flyktigt millennieskifte.

Fonden för romanen är Ronald Reagans radikala omläggningar av landets ekonomiska politik på åttiotalet. Konsekvensen är en krympt medelklass och allt trängre marginaler för många människor. Den amerikanska dröm mot vilken landets förhoppningar så länge projicerades har bleknat. Inte minst för Lamberts.

Frihet lånar, liksom Tillrättalägganden, familjen som litterär verkstad för att förstå samtidens strömningar. I cen-trum står familjens Berglunds kracke-lerande äktenskap, där desillusion och bitterhet för länge sedan ersatt kärlek och värme. Läsaren följer, via tvära kast, händelserna som under decennier leder oss fram till finanskrisens världsomstörtande konsekvenser och valet av Barack Obama till president. Walter Berglund går från att vara en idealistisk miljöaktivist till att ta värvning hos den tidigare så hatade kolindustrin. Patty Berglund längtar bort, önskar ingenting hellre än bryta sig loss. Men det är svårt.

Renhet skiljer sig från föregångarna. Romanen vecklar ut sig i ett flergenerationsepos över vår tids USA och Bolivia — och Stasis terror i Östtyskland på åttiotalet. Karaktärerna är utpräglat cyniska, vägleds av kärva egenintressen snarare än idealism. Den 23-åriga protagonisten Purity, som kallas Pip, har just tagit examen från universitet men står handfallen inför en osäker framtid. Framför sig har hon ett berg av studieskulder och akademiska kunskaper utan bäring på arbetsmarknaden. I stället handlar tillvaron om att karva ut en identitet i en flyktig samtid. Att armbåga sig fram har blivit en nödvändighet, en överlevnadsstrategi.

Ett bärande tema i Renhet är människors växande misstro. Mot staten, mot varandra. Tanken om att vi lever i en tid av hemligheter, manipulationer och lögner svävar som en ande över romanen. När en ung nätaktivist kontaktar Pip och föreslår att hon ska jobba på The Sunlight Project — en uppenbar spegling av Wikileaks, komplett med en karismatisk ledare stöpt i Assange-form — är kritiken närmast övertydlig.

Franzens författarskap väcker frågor om hur vi kunnat låta makten koncentreras till den rikaste procenten, samtidigt som majoriteten halkat efter. En trend som är minst lika giltig i USA som i Europa. Den klyfta mellan mäktig och maktlös som skymtade i Tillrättalägganden är i dagens samhälle en accelererande urkraft som ännu inte stannat. Sedan Frihet har landets polarisering nått närmast extrema nivåer. Inför nästa års amerikanska presidentval domineras Republikanernas startfält av en reaktionär och rasistisk mångmiljardär, Donald Trump. Inom Demokraterna har en socialistisk senator från delstaten Vermont trotsat partietablissemanget och etablerat en strukturell kritik av kapitalismens avarter.

I slutet av Renhet förklarar Pip:  ”Hemligheter var makt. Pengar var makt. Att behövas var makt. Makt, makt, makt.”

Och kanske är det så Franzens senaste roman, liksom böckerna dessförinnan, ska förstås. En social studie i makt, vare sig den manifesteras som uttryck för det privata, personliga eller det offentliga. I Tillrättalägganden gick det inte, hur mycket Enid än ville, att pussla ihop livet som det en gång var. I Frihet var ingen verkligt fri. Och i Renhet är det omöjligt att värja sig mot egenintresse och cynism — att bli ren. Hur långt vi än springer tvingas vi konfrontera världen vi lever i. Jonathan Franzens penna klär effektivt av makten, ger den lilla människan röst och kraft. Mellan raderna: vi behöver inte leva så här.

Daniel Mathisen

Romansvit av Jonathan Franzen (Brombergs)

Tillrättalägganden (2011) Engelsk titel: The Corrections, utkom i USA 2001 Översättare: Caj Lundgren tillrättalägg2 Frihet (2011) Engelsk titel: Freedom, utkom i USA 2010 Översättare: Rebecca Alsberg Frihet2 Renhet (2015) Engelsk titel: Purity, utkom i USA 2015 Översättare: Rebecca Alsberg Renhet