Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

bistandsgra

Vilka länder får mest svenskt bistånd? Klicka på bilden för att se grafiken i detalj.

En femtedel av biståndsbudgeten går i år till att finansiera flyktingmottagande – och mer ska det bli, enligt statsminister Stefan Löfven (S). Kritiken växer inom svenska hjälporganisationer.
– Sverige är nu det i särklass största mottagarlandet av svenskt bistånd. Det finns något absurt i det, säger Magnus Walan, Diakonia.

AnnicaInbördeskrigen i Syrien, Afghanistan och Irak, och förföljelser av oppositionella i länder som Eritrea, har lett till att ovanligt många flyktingar söker sig till Sverige i år. Antalet asylsökande har under hösten stigit till flera tusen per vecka, och enligt migrationsverkets nya prognos kommer 160 000 asylansökningar ha gjorts före årets slut. Samtidigt har många svenskar engagerat sig och blivit volontärer för att ge flyktingarna ett värdigt välkomnande.

I det läget har regeringen valt att ta ytterligare pengar till flyktingmottagandet från biståndsbudgeten – en accepterad praxis inom OECD, men politiskt kontroversiellt på hemmaplan.
– Vi tycker att det är fruktansvärt omoraliskt att det är de fattigaste och mest utsatta i världen som får betala priset, säger Annica Sohlström, generalsekreterare på Forum Syd.

I nästa års budget har 8,2 miljarder kronor avsatts från biståndet till flyktingmottagande i Sverige. Det motsvarar drygt 19 procent av det totala biståndet. I veckan aviserade Stefan Löfven dessutom att ännu mer pengar kan komma att tas ur biståndsbudgeten till följd av -höstens stora flyktingströmmar.
– Den här möjligheten finns, den är internationellt erkänd och i enlighet med OECD:s regler, och då gör vi det. Vi har heller inte hur myck-et resurser som helst, sade Stefan Löfven till Sveriges Radio i måndags.

MagnusPå svenska hjälporganisationer har beskedet väckt upprörda reaktioner.
– Sverige är det största mottagar-landet för svenskt bistånd. Det finns något absurt i det. Och det underminerar själva tanken på vad biståndet ska syfta till, säger Magnus Walan, policyrådgivare på Diakonia.

Några timmar efter Löfven gick finansminister Magdalena Andersson ut och sade att hon föredrar att lånefinansiera de ökade kostnaderna för asylmottagningen. Men även om så sker och ”avskrivningarna” i biståndsbudgeten för 2016 ligger kvar på drygt 8 miljarder kronor, så är det en alldeles för hög nivå, menar Magnus Walan:
– Snittet i OECD ligger på 3–4 procent – men Sverige tar nästan 20 procent. Det är ett väldigt kortsiktigt tänk från svensk sida, för bistånd bidrar till att motverka krig och konflikter genom att bygga demokrati, säger Walan.

sverigegraf

Det var under regeringen Reinfeldt som Sverige började öka andelen av biståndet som går till flyktingmottagande. 2013 låg Sverige i topp i OECD:s statistik med uppemot 20 procent, medan Tyskland bara använde en procent (se grafik ovan).  Då var Miljöpartiet en skarp kritiker av metoden. Men i regeringsställning har partiet svängt, delvis till följd av samarbetet med Socialdemokraterna.

KristinaÄven inom flera av de borgerliga partierna är frågan laddad – men trots det har avskrivningarna inte haft någon framskjuten roll i de senaste veckornas förhandlingar om flyktingmottagandet.
– Att ta pengarna från biståndsbudgeten är kanske den metod som är minst inrikespolitiskt kontroversiell just nu. Men långsiktigt får det enorma konsekvenser, säger Kristina Henschen, kanslichef på Union to Union.
– Därför har vi efterlyst en nytt system för att finansiera den solidariska flyktingpolitiken – för jag vill verkligen betona att vi stöder denna politik. En variant är att ta lån, eftersom räntorna är så låga just nu, säger Kristina Henschen.

Under regeringen Reinfeldt höjdes schablonbeloppet per asylsökande från 55 000 till 97 000 kronor – utan tydlig förklaring. I dag räknar regeringen på 110 000 kronor per flykting när den plockar pengar ur biståndsbudgeten.
– Men det är fortfarande väldigt oklart hur schablonbeloppet beräknas. Och detta är viktigt, för när man multiplicerar schablonen med antalet asylsökande blir det väldigt stora belopp, säger Annica Sohlström på Forum Syd.

Hur påverkar avskrivningarna er verksamhet?
– Hos oss har många projekt en löptid på flera år, så det finns en viss fördröjningseffekt. Men det står helt klart att det kommer att märkas i vår verksamhet i framtiden, säger Annica Sohlström.

Erik de la Reguera
Twitter: @erikdelareguera