Foto: Fredrik Sandberg/TT

De senaste åren har a-kassorna fått fler medlemmar, efter en bottennotering hösten 2008. Men räknat som andel av arbetskraften är lika få med i a-kassan nu som då.

I december 2006, före Alliansregeringens reformer av arbetslöshetsförsäkringen, var nästan 3, 8 miljoner personer medlem i någon a-kassa. Det motsvarade 82 procent av arbetskraften. När det sedan blev dyrare att vara med i a-kassan, samtidigt som möjligheterna till ersättning försämrades, gick hundratusentals människor ur försäkringen. Botten nåddes hösten 2008. Då hade a-kassorna 3,3 miljoner medlemmar, vilket motsvarade 69 procent av arbetskraften.

Sedan avgifterna för att vara med i försäkringen sänktes 2014, och den rödgröna regeringen aviserat höjt ersättningstak från och med september i år, har medlemsantalet ökat. I augusti i år var det lite över 3,5 miljoner.

Samtidigt har dock arbetskraften (summan av sysselsatta och arbetslösa) ökat. Andelen av arbetskraften som är med i en a-kassa är därför lika låg nu som vid bottennoteringen 2008, alltså 69 procent, skriver webtidningen Altinget, som har gått igenom statistik från SCB, Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF).
– Det stämmer. De senaste åren har medlemsantalet vuxit, men tyvärr inte i takt med arbetskraften, säger Melker Ödebrink, ordförande för a-kassornas samorganisation, SO.
– 2006 stod 700 000 personer utanför a-kassan fastän de kunde ha varit med. Nu står 1,5 miljoner utanför.

Potentialen för medlemsvärvning är alltså stor. Melker Ödebrink bedömer att a-kassorna nu har en ”gyllene möjlighet”, då taket för ersättning just har höjts kraftigt.
– Just i dag har vi a-kassorna samlade till en konferens med medlemsvärvning som huvudfråga. Hotell- och restauranganställdas a-kassa är ett lysande exempel på att det går att växa.