People react as Turkish police use tear gas to disperse people protesting and to open the way to ambulances near the site of an explosion in Ankara, Turkey, Saturday, Oct. 10, 2015. Two bomb explosions targeted the peace rally, organised by the country's public sector workers' trade union, in the Turkish capital killing dozens of people and injuring scores of others. The rally aimed to call for an end to the renewed violence between Kurdish rebels and Turkish security forces. (AP Photo) TURKEY OUT

Foto: AP

Efter bombdådet i Ankara gick turkiska fack ut i generalstrejk. De kräver att president Recep Tayyip Erdogan ska avgå och den 1 november håller landet parlamentsval.

De höll varandra i händerna, sjöng och dansade. Sedan exploderade bomberna.
– Jag stod hundra meter från explosionen. Många låg döda och sårade på marken. Många var mina vänner, säger Hassan Toprak, generalsekreterare på facket Kesk, till Arbetet.

En privat videoupptagning som spridits på nätet visar hur förra helgens fredsdemonstration i Turkiets huvudstad Ankara förvandlas till ett massaker. 97 människor omkom och minst 246 skadades.
– Jag kommer precis från sjukhuset, säger Hassan Toprak då Arbetet pratar med honom. 21 medlemmar i Kesk dödades. En medlem förlorade sin dotter och en annan sin flickvän och syster.

Hassan Toprak var där eftersom Kesk, hans fackliga centralorganisation, tillsammans med centralorganisationen Disk, ingenjörs- och arkitektförbundet TMMOB, vårdfacket TTB samt det prokurdiska partiet HD organiserade demonstrationen.

Efter bombdådet blev det sammandrabbningar mellan polis och chockade demonstranter. Läget var kaotiskt.
– Polisen släppte först inte fram ambulansen och sen efter bombdådet sprutade de tårgas mot oss som var kvar, säger Hassan Toprak.
Redan någon timme efter attacken vände ilskan mot regeringen.

På lördagskvällen demonstrerade tusentals i Istanbul och krävde Erdogans avgång. I måndags inleddes en tvådagars generalstrejk i protest mot regeringen. Detta trots att regeringen redan i ett tidigt skede gick ut med att terrorgruppen IS misstänks ligga bakom.
Oppositionen och delar av fackföreningsrörelsen hävdar att myndigheterna inte gör lika mycket för att skydda dem från terrorangrepp som man gör för regeringspartiet AKP.

Fackföreningarna i Turkiet är mer politiserade än i Sverige och kan liknas vid folkrörelser, som inte bara ger sig in i arbetsrättsliga frågor. Kesk och Disk är två fackliga organisationer som varit kritiska mot regeringens politik.

Det har inneburit att facken, precis som många andra kritiska organisationer och oppositionspartier, har blivit utsatta för våld från anhängare som står regeringspartiet nära. Spänningarna i landet har ökat kraftigt. I somras bröts vapenvilan mellan turkiska staten och den kurdiska gerillan PKK. Sedan dess har över 140 turkiska poliser och militärer dödats i striderna. Samtidigt uppger myndigheterna att de dödat  över 1 700 kurdiska rebeller i Turkiet och norra Irak.

Regeringen i Ankara fördömer helgens attentat och pekat ut IS och PKK som skyldiga.

Oppositionen låter sig inte nöjas. Sedan tidigare är det belagt att den turkiska regeringen har stött grupper som står IS mycket nära. Det beror på att den turkiska presidenten Erdogan, som tidigare betecknade den syriska diktatorn Al-Assad som ”min bror”, ändrade sig. Våren 2012 hotade nämligen Al-Assad västländerna med att om han angreps skulle han dra in Turkiet i konflikten. Sedan dess har Turkiet motarbetat den syriska regeringen. ”Min bror” har blivit fiende.

Turkisk militär har inte heller hållit gränsen mot Syrien, och IS-krigare har kunnat röra sig relativt obehindrat över gränsen samtidigt som turkiska styrkor stoppade kurdisk förstärkning då striderna rasade i den syriska staden Kobane.

Att terrorgruppen den senaste tiden dessutom riktat två självmordsattentat mot kurdiska mål i Turkiet har gjort att många inom oppositionen anser att presidenten låtit attackerna ske.

Misstron mot regeringspartiet AKP är monumental hos oppositionen och några av facken.
– Polariseringen i landet ökar, säger Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

Den turkiska oppositionen och facken har gång på gång attackerats av en svans våldsamma AKP-anhängare.
– Det prokurdiska partiet HDP har fått ett hundratal partilokaler vandaliserade, i fler fall i samband med att regeringspartiet AKP:s ungdomsförbund haft demonstrationer i närheten, säger Paul Levin.

Även företag och medier som satts sig upp mot AKP-regeringen har drabbats.

För en månad sedan slogs foajén till en av landets största dagstidningar – Hurriyet – sönder. Journalister mordhotades och chefredaktören misshandlades. En av de som uttalade hot mot journalister var ledaren för regeringspartiets ungdomsförbund.
– Visserligen uteslöts flera av de skyldiga ur partiet senare men partiet har uppenbarligen kontakt med våldsamma grupperingar, säger Paul Levin.

AKP är under hård press inför valet. De har backat i opinionsmätningar och ser ut att få svårt att genomföra en grundlagsförändring som de länge eftersträvat. Dessutom har partiet drabbats av en stor korruptionsskandal. Turkisk press har släppt för ett år sedan inspelat telefonsamtal mellan presidenten och hans son där de uppges tala om hur de ska gömma undan stora summor pengar.

Samtidigt som det ser svårt ut för AKP har dock omvärlden blivit allt mer beroende av att göra upp med president Erdogan. En av USA:s högsta utrikespolitiska prioriteringar är att kväsa terrorgruppen IS. Nyligen slöt de därför ett avtal med Natolandet Turkiet som gjorde att de kunde använda turkiska flygbaser.

De amerikanska flygplanen trängs i syriskt luftrum tillsammans med ryska och turkiska stridsflygplan.

Den här videon beskriver den komplicerade konflikten i Syrien

Även EU har ett stort intresse av att hålla sig väl med Turkiet. Turkiet är det land som tar emot flest syriska flyktingar, och eftersom många EU-länder inte längre vill ta emot fler har ett avtal ingåtts. EU ska skjuta till pengar till flyktingläger i Turkiet som lovat att täppa till gränserna. Den enda som kan garantera att ett sådant avtal efterlevs är den turkiska presidenten Erdogan.

Val i Turkiet

Turkiet håller nyval den 1 november. Nyvalet tvingades fram efter att president Recep Tayyip Erdogans styrande AKP förlorat sin majoritet i parlamentet och försöken att bilda en koalitionsregering misslyckats.

Samtidigt har landet kastats ned i de allvarligaste våldsamheterna sedan 1990-talet. Många, bland dem HDP-ledaren Selahattin Demirtas, har ifrågasatt om valet verkligen kan hållas som planerat i november.

Källa: TT