Tyvärr är det för sent att försöka jaga fram den ovilliga Maud Olofsson till Konstitutionsutskottet (KU) och slutligen fråga henne vad som egentligen hände när hon lät Vatten­fall slösa bort 97 miljarder kronor på att köpa bankrutt­bolaget Nuon.

Men Maud Olofssons vägran att komma till KU förra året och förklara sig leder nu ändå till nya riktlinjer för framtidens ministrar.

Enligt ett nytt ”lex Maud”-förslag vill KU att ministrar redan när de tillträder ska förbinda sig att komma om KU kallar, även om de då redan har lämnat politiken.

Den rödgröna regeringen har redan denna rutin för sina egna ministrar men eftersom Alliansen hittills har struntat i det krävs klara regler, resonerar KU.

KU genomför inga rättegångar, det ska bara svenska domstolar ägna sig åt. Därför är det bra att KU avvisar tanken på att ministrar ska vittna under ed.

Men när en ansvarig minister uppenbarligen utan någon som helst kontroll slösar bort 97 miljarder av våra skatte­pengar, i landets genom tider­na största kontantaffär, är det minsta man kan begära en förklaring inför de skattebetalare vars pengar har förslösats.

Maud Olofssons vägran att komma till KU är och förblir en skandal.

Den nya lex Maud är därför välkommen.