Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Hillary Clinton, till höger, och Bernie Sanders,till vänster. Foto: AP Photo / John Locher.

Hillary Clinton, till höger, och Bernie Sanders,till vänster. Foto: AP Photo / John Locher.

Vapenlagar, kriserna i Mellanöstern och Skandinavien var på agendan i den första debatten mellan de Demokratiska presidentkandidaterna.
– Jag kampanjar inte för att mitt efternamn är Clinton, utan för att jag tror att jag har vad som det här landet behöver, sade Clinton.

Bernie Sanders och Hillary Clinton drog som väntat störst applåder när de klev in på scenen i The Wynn resort and Casino i Las Vegas, där Demokraternas fem huvudkandidater i natt svensk tid möttes i en första tv-debatt. Clinton och Sanders var inför sammandrabbningen de två kandidater med störst stöd. Clinton gav ett självsäkert intryck, även när hon tvingades i försvarsställning. Hon tvingades återigen förklara sitt användande av privata e-postkonton för att hantera mejl i sin tidigare roll som utrikesminister.

– Jag vill inte prata om mina mejl, utan om vad det amerikanska folket vill ha av sin nästa president, sade Clinton.

I stället för att utnyttja tillfället att attackera henne i frågan valde Sanders försoning. Han sade att han höll med henne:

– Det amerikanska folket är trötta på att höra om dina förbannade mejl, sade Sanders.

Sanders var uppeldad och tog de chanser han fick att attackera de ekonomiska klyftorna i landet. Han krävde att landet tas tillbaka från ”miljardärerna”. Han nämnde Sverige, Norge och Danmark som länder att inspireras av när det kommer till de ekonomiska systemen. Clinton svarade att det kunde finnas en poäng när det gällde viss ojämställdhet, men att länderna inte direkt är jämförbara.

– Jag älskar Danmark, men vi är inte Danmark, sade Clinton.

De två huvudmotståndarna var däremot oense i andra frågor. Sanders fick tidigt i debatten försvara sig mot att gå vapentillverkarna för mycket till mötes. Vapenfrågan är högaktuell i USA efter den senaste tidens skolskjutningar. Sanders försökte vinkla frågan och betona rätten till psykisk vård och ställde sig positiv till utökade bakgrundskontroller vid vapenförsäljning. Men Clinton gick till angrepp och tyckte inte att han var hård nog.

– Det här har pågått för länge och det är dags att landet står upp mot NRA, sade hon och menade den mäktiga vapenlobbyorganisationen National Rifle Association.

När utrikespolitiken hamnade i fokus argumenterade Clinton för en flygförbudszon i Syrien och hårdare tag mot Ryssland. Sanders, som bland annat varit kritisk till Irakkriget, fick frågan om vad som egentligen krävdes för att han skulle använda de amerikanska styrkorna. Han svarade att han inte är någon pacifist, och påpekade att han stött kriget i Afghanistan och insatserna i Kosovo.

– Men jag tror från djupet av mitt hjärta att krig ska vara sista utvägen, sade han.

De tre övriga i debatten — Martin O’Malley; Jim Webb och Lincoln Chafee — har låga opinionssiffror och har hittills fullkomligt överskuggats av huvudkandidaterna. O’Malley och Webb gjorde sitt bästa i debatten för att ändra på den saken, O’Malley fokuserade bland annat på klimathotet och Webb lyfte fram sin bakgrund som Vietnamsoldat.

Chafee fick däremot inte mycket sagt och Vita Huset ter sig långt borta för honom. Den 14 november drabbar Demokraterna samman igen i Iowa i CBS:s tv-debatt.

 

Fakta: Reglerna i debatten

Kandidaterna placerades utefter opinionsstöd, med Hillary Clinton i mitten. De fem kandidaterna fick inte ha med sig någon rekvisita eller tekniska hjälpmedel som exempelvis mobiltelefoner eller paddor, de hade däremot papper och penna att ta anteckningar. På en direkt fråga fick kandidaterna ge ett svar som är kortare än en minut. En replik fick maximalt vara 30 sekunder. En lampa varnade när tiden håller på att ta slut, men kandidaterna följde ofta inte tidsreglerna alls utan fick tillsägelser. Ankaret och CNN-profilen Anderson Cooper ledde debatten. Källa: CNN