NORRK÷PING 2015-09-17 Jobb om slutkˆrda l‰rare och L‰rarnas Riksfˆrbund. Foto Henrik Witt / TT

– Förutom stressen att knappt hinna med, känner man också stress gentemot eleverna som får lära sig gammal skåpmat, säger Mats Timmervall, lärare på De Geergymnasiet i Norrköping. Foto: Henrik Witt/TT

Norrköpings gymnasielärare riskerar sin hälsa. Trots att facken under flera års tid larmat om stress och hög arbetsbelastning, fortsätter kommunen att minska skolornas budget. Nu anmäler Lärarnas Riksförbund Norrköpings kommun till Arbetsmiljöverket.

– Vi måste säga stopp, annars riskerar vi lärarnas hälsa, säger Gunilla Persson, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund i Norrköping.

Gymnasielärarnas arbetsmiljö på de högskoleförberedande programmen i Norrköping har sedan 2009 kraftigt försämrats. Stora nedskärningar och en gymnasiereform har lett till fler arbetsuppgifter, klasser, och elever per lärare. Och trots att gymnasielärarna legat alldeles för högt i kommunens egna stressmätningar de senaste åren vill man nu skära ytterligare i skolornas budget.
– De handlar främst om kringpersonal som elevassistenter, it-tekniker, kuratorer, speciallärare och vaktmästare. Arbetsuppgifter som i stället kommer att läggas på lärarna, säger Miia Austa, kommun-ombud för lärarnas riksförbund i Norrköping.

I början på juni överlämnade förbundet därför en så kallad 6:6 a-anmälan (se ruta) till gymnasiecheferna i kommunen, där de begärde att utbildningsförvaltningen agerade för att minska lärarnas arbetsbelastning och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö för att komma tillrätta med stressen. När arbetsgivaren i sitt svar inte kunde redovisa konkreta åtgärder gick facket vidare.
– Den 21 augusti överlämnade vi en anmälan till Arbetsmiljöverket. De måste förstå att det är allvar, säger Miia Austa.

Enligt kommunens egen rekommendation ska allt över ett stresstal på tio klassas som arbetsmiljöproblem, och följas av handling. Gymnasielärarna i Norrköping har de senaste åren legat på 35. Och för de enskilda skolorna har siffran varit ännu högre.
– Första gången lärarnas Riksförbund larmade var 2011 då besparingar i samband med en ny gymnasiereform drog upp stressindex till hysteriska nivåer, säger Miia Austa.

Men då hände ingenting. Först 2013, när stressmätningen visade ännu högre siffror började en kartläggning av lärarnas arbetsmiljö.
– Företagshälsovården kopplades in och man kunde konstatera att lärarna på de yrkesförberedande programmen mådde bättre än kollegerna vid de högskoleförberedande. Det visade sig rätt snabbt varför: De yrkesförberedande klasserna var hälften så stora. I stället för 32 elever i varje klass var de 16. När lärarna kände att de hann göra sitt jobb minskade stressen, säger Miia Austa.

Efter reformen 2011 fick också lärarna på de högskoleförberedande programmen en extra klass. Så i stället för fem klasser, har de sedan dess ansvarat för sex. Med hjälp av företagshälsovården togs en handlingsplan fram, och 2014 började ett arbete för bättre arbetsmiljö i Norrköpings samtliga gymnasieskolor.  Men arbetet hann knappt starta innan vi fick reda på att de skulle bli nya besparingar, säger Miia Austa.

Gymnasieskolornas rektorer och skolchefer har i riskbedömningar och konsekvensanalyser beskrivit årets budget som en katastrof.  Ebersteinska gymnasiets gymnasiechef Raija Pälvärinne Magnusson skriver att skolan, om de ska klara besparingskravet på dryga nio miljoner kronor kommer vara tvungna att slå igen skolan. Detta eftersom besparingen skulle innebära  att 52 tjänster (huvudsakligen lärare) skulle tas bort.

På Hagagymnasiet som ska spara 1,5 miljoner kronor innebär det till exempel en minskning på fyra tjänster, indragna internationella projekt och borttagen planerad satsning på matematikundervisning. Något som enligt rektor kommer leda till sämre måluppfyllelse och färre elever som når gymnasieexamen, samt extra arbete och belastning för lärarna.

Mats Olsson, utbildningsdirektör vid utbildningskontoret i Norrköping anser inte att nuvarande budget behöver påverka lärarnas arbetsmiljö.
– Hur lärarna mår har inte alltid med ekonomi att göra. Det går att göra förbättringar som inte kostar pengar, säger han.

Men om besparingarna är så stora att skolor måste stänga, och rektorer bävar för att elever inte uppnår målen. Tror du då inte att lärarnas stress beror på ekonomi?
– Materialet från medarbetarundersökningen stödjer till viss del påståendet att lärare på studieförberedande program tycks uppleva mer stress än lärare på yrkesprogram, men resultaten är inte entydiga, säger han.
– Den kommunala ekonomin är ett stor maskineri som ska dras runt. Och vi måste ha förståelse för att det vidtas åtgärder för att förbättra ekonomin.

Om facken och skolornas huvudmän larmar om en ohållbar situation bör du väl ta det på allvar?
– Och jag tar det på allvar. Årets ekonomi är inte statisk. Snart läggs en ny budget, och den kan se helt annorlunda ut.

Mats Olsson håller med om att lärarna fortfarande ligger för högt i stressmätningarna. Men tycker ändå att det går åt rätt håll.
– Vi har börjat ett förbättringsarbete, och det tänker vi fortsätta med. I den senaste medarbetarundersökningen har vi sett minskade stresstal. Och för gymnasieskolan som helhet har stressindex minskat från 23 till 15, säger han.

Siffror tagna ur sitt sammanhang, enligt Miia Austa.
– Tittar man på de enskilda skolorna så ligger de fortfarande på runt 30. Det fanns till och med skolor som visade högre stresstal i år än 2013, säger hon.

Läs mer:

”Vi blir uppmanade att slarva”

Allt fler anmäler till Arbetsmiljöverket