ST:s ordförande Britta Lejon tycker att det är orimligt att statliga ­bolag satsar resurser på att lägga sig i politiken.  Foto: Henrik Montgomery

ST:s ordförande Britta Lejon tycker att det är orimligt att statliga ­bolag satsar resurser på att lägga sig i politiken. Foto: Henrik Montgomery

Fackförbundet ST kräver att de statliga bolagen lämnar Svenskt ­Näringsliv. Bara på ett enda år pumpar bolagen in lågt räknat över 30 miljoner kronor i organisationen och står i hög grad bakom arbetsgivarnas opinionsbildning.
− Det är högst anmärkningsvärt och helt orimligt, säger ST-basen Britta Lejon.

− De statliga bolagen får ägardirektiv och policybeslut från regering­en. De ska styras av regeringen, inte lägga tid och resurser på att försöka styra regeringen, säger Britta Lejon, som är förbundsordförande för TCO-förbundet ST.

Kritiken fortsätter mot de statliga bolagens medlemskap i Svenskt Näringsliv, efter Arbetets kartlägg­ning av 14 vd:ar och andra höga chefer som är aktiva i dess styrelser. I praktiken motarbetar de regeringen i flera politiskt känsliga frågor, som slopandet av ungdomsrabatten på anställningar och begränsningen av rot- och rutavdrag.

Nu vänder sig ST mot bolagens många gånger kontroversiella engagemang.

Den borgerliga regeringen tog för fem år sedan fram tydliga principer för de statliga myndigheternas information. Myndigheterna ska inte bedriva opinionsbildning eller företräda särintressen. De borde även gälla statliga bolag, anser ST.

− I grunden har de statliga bolagen fått sitt uppdrag från det allmänna. De borde, precis som våra myndigheter, värna om opartiskhet, saklighet och öppenhet, säger Britta Lejon.

I rapporten Tala med förstånd, som offentliggörs i dag, fredag, granskar fackförbundet ST de statliga bolagens koppling till Svenskt Näringsliv. ST:s medlemmar finns inte bara på myndigheter. Var sjunde medlem arbetar inom ett hel- eller delägt statligt bolag.

Rapporten visar att de statliga företagen lägger enorma summor på avgifter till Svenskt Näringsliv. ST har beräknat att de varje år bidrar med över 30 miljoner kronor. Avgifterna är en mycket känslig fråga. De flesta bolagen vill inte uppge hur mycket de betalar. ST har därför i sina beräkningar utgått från offentliga uppgifter om bolagen och gjort mycket försiktiga beräkningar.

Om man i stället uppskattar avgiften utifrån antalet anställda i bolagens svenska verksamhet blir den i runda tal över 50 miljoner kronor årligen.

Åtskilliga miljoner går till politiskt påverkansarbete, som Svenskt Näringsliv själv beskriver som en hörnsten i verksamheten.
− Det är oerhört viktigt att de statliga bolagen tillhör en arbetsgivarorganisation, men det är orimligt att bolagen satsar resurser och vd-tid på att lägga sig i politiken. De borde i stället ägna sig åt arbetsgivarrelaterade och partsrelaterade frågor, säger Britta Lejon.

− Därför bör de lämna Svenskt Näringsliv och gå in i en organisation som inte bedriver politisk opinionsbildning.

Flera arbetsgivarorganisationer är fristående. Arbetsgivaralliansen och KFO är två av dem. Myndigheter, högskolor med flera tillhör Arbetsgivarverket. Ingen av dem är politiskt profilerade som Svenskt Näringsliv och dess 60 medlemsorganisationer är.
− Självklart försöker Svenskt Näringsliv påverka och har all rätt i världen att göra det. Men de statliga bolagen har ett uppdrag som de ytterst fått av de folkvalda.

ST lägger fram fyra krav i rapporten:
• De statliga bolagen ska lämna Svenskt Näringsliv.
• Regeringen bör ta fram riktlinjer för de statliga bolagens opinionsbildning.
• De ska redovisa vilka organisa­tioner de är medlemmar i eller stö­der, och hur stora belopp de betalar till dem.
• Statliga bolag bör på samma sätt som kommunala omfattas av offentlighetsprincipen, och bolagens personal bör ha meddelarfrihet på samma sätt som andra statligt anställda.

Tidigare har Sekos ordförande Janne Rudén kritiserat de statliga bolagen i Svenskt Näringsliv. Han tog bland annat upp att staten är den största enskilda finansiären i arbetsgivarorganisationen Almega .

– Almega är inte opolitiskt på något sätt. Tvärtom, Almega är rabiat när det gäller försämringar för löntagarna. Organisationen går i spetsen för Svenskt Näringsliv och kör fram sin ideologi mer än andra, sa Janne Rudén till Arbetet.

riv

 

LÄS OCKSÅ

• Näringsministern: ”Positivt att vd:ar deltar i debatten”

ST:s rapport

rapport

”Förtroendet för staten undergrävs av medlemskapet”

De statliga bolagen har ett värde av 500 miljarder kronor, konstaterar ST i rapporten Att tala med förstånd – Statliga bolags opinionsbildning genom Svenskt Näringsliv.

De bidrar med 18 miljarder om året till statskassan.

Av de 49 bolag som staten äger helt eller delvis är 37 medlemmar i Svenskt Näringsliv och dess organisationer.

De betalar minst 30 miljoner kronor årligen i medlemsavgift, visar en försiktig beräkning.

”De statliga bolagens medlemskap i Svenskt Näringsliv utmanar några av de mest grund-läggande värden som vår demokrati och välfärd vilar på och undergräver förtroendet för staten som en objektiv och saklig aktör” skriver ST.

Svenskt Näringsliv har flera krav som berör villkoren för ST:s medlemmar och som kan upplevas som kontroversiella av dem och allmänheten.

ST lyfter fram att de privata arbetsgivarna vill lägga ner hela eller delar av de statliga bolagen, men också delar av myndigheternas verksamheter.

Andra exempel i rapporten visar att de förespråkar fler privatiseringar och avregleringar samt vill minska personliga rättigheter till förmån för företagen.

ST vill inte sätta munkavle på Svenskt Näringsliv, men skriver:

”Vi anser däremot att det är olämpligt att statliga företag är med och finansierar denna opinionsbildning.”