De kommuner och skolor som beslutat att lägga ner prao på grund av för hårda krav på arbetsmiljön kan ha missförstått de nya reglerna, hävdar Arbetsmiljöverket som svarar på kritiken från skolorna på sin hemsida.

– En del tror att man måste besöka varje enskild arbetsplats och göra en egen riskbedömning av praoelevernas arbetsmiljö, men ibland räcker det med ett telefonsamtal, säger Adam Jansson som är arbetsmiljöinspektör och projektledare för de pågående inspektionerna av landets skolor.

Myndigheten startade sin landsomfattande granskning av skolornas arbetsmiljö för två år sedan och hittills har man hunnit inspektera 1400 av totalt 2000 skolor som ska granskas fram till slutet av nästa år. Ungefär en tiondel av skolorna har fått krav på att åtgärda olika brister i arbetsmiljön.

– Ofta handlar det om otillräcklig ventilation och för höga bullernivåer. Bara en bråkdel av kraven gäller prao.

Men många rektorer anser att arbetsmiljökraven för praoelever är så höga och byråkratiska så att de hellre lägger ner möjligheten till prao (praktisk arbetslivsorientering) för sina elever än följer reglerna. En av dem är Elisabeth Meckbach, rektor för Sturebyskolan i Stockholm.

– Kraven innebär att vi måste säkerställa vilka risker det finns på arbetsplatsen, vi måste ha en kontinuerlig kontakt med arbetsplatsen, vi måste jobba med skyddsombuden på arbetsplatsen, och vi måste se till att varje elev är mogen för respektive arbete, och det här sammantaget gör att vi inte mäktar med att ha prao som vi haft tidigare, säger hon till SVT.

Adam Jansson säger att han har förståelse för att många rektorer har en mycket hög arbetsbelastning.

– De har redan en tuff arbetssituation. Det är skolorna som bestämmer om de ska ha prao eller inte, men ska man ha prao måste det ske under säkra förhållanden.

De krav som Arbetsmiljöverket ställer är att skolan ska ha en skriftlig rutin för hur praon ska skötas. Ansvaret för en elev som är ute på prao ligger hos både skolan och praktikplatsen.

De krav som ställs på skolan är att försäkra sig om att praktikplatsen har gjort en riskbedömning, att eleven får introduktion och en handledare som ska gå igenom farliga arbetsmoment och verktyg.

– I annat fall är det bättre att välja en annan praktikplats. Både elever och föräldrar ska kunna känna sig trygga med praoplatsen, säger Adam Jansson.