Replik / Handelns lönsamhet Varför är handelsföretagen så pessimistiska i sina svar till Svensk Handel men så optimistiska när statliga Konjunkturinstitutet frågar? Det var själva frågeställningen vi hade i vår debattartikel i Arbetet i torsdags. När Svensk Handels chefsekonom Jonas Arnberg svarar på samma artikel är det dock endast genom en upprepning av hur eländigt det ser ut för detaljhandeln kryddat med ett påstående om att vi inte kan skilja mellan lönsamhet och försäljning. Låt oss därför gå lite djupare in på svaren i de båda undersökningarna för att göra skillnaden ännu mer tydlig.

Både Svensk Handels handelsbarometer och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer använder sig av en metod med så kallade nettotal. Det innebär att företagen får svara på frågor om hur de ser på exempelvis nyanställningar de kommande tre månaderna. Kommer de öka, vara oförändrade eller kommer de att minska? Om fler tror att nyanställningarna ökar får man ett positivt nettotal. Det indikerar då att det finns en positiv tro på nyanställningar.

Trots samma fråga till samma målgrupp blir svaren helt olika i de båda undersökningarna. När Svensk Handel frågar blir svaret att antalet anställda kommer att minska, men när Konjunkturinstitutet ställer samma fråga blir svaret att nyanställningarna kommer att öka.

handelsgraf1

I de båda barometrarna ställs också frågan om hur företagen ser på sin lönsamhet. Svensk Handel frågar om hur de tror att vinstmarginalen kommer att utvecklas de kommande tre månaderna. Konjunkturinstitutet frågar om företagen för närvarande upplever lönsamheten som god, tillfredsställande eller dålig. Även om frågorna skiljer sig åt är det möjligt att se till nettotalen för att få en bild av om de ser positivt eller negativt på lönsamheten. I Svensk Handels barometer är de negativa men i Konjunkturinstitutets är de positiva. Det är också så att under 2015 visar de två barometrarna helt olika utveckling. Medan Svensk Handel visar en tydlig förändring mot mer negativ syn, så visar Konjunkturinstitutet det motsatta.

handelsgraf2

Det är bara att konstatera att Svensk Handels barometer mer verkar ha syftet att få fram siffror för att kunna använda i opinionsbildning. Genom att sätta en bild av hur dåligt det går för handelsbranschen återkommer man i sina kommentarer med sedvanlig propaganda.” De höjda arbetsgivaravgifterna för unga innebär tuffa kostnadsökningar för handelns företag. Det lamslår anställningsviljan i handeln”, heter det till exempel i den senaste Handelsbarometern. En bild som motsägs av Konjunkturinstitutets undersökning där handlarna i stället tror att nyanställningarna kommer att öka.

Vi menar att det inte är bra för branschens status och utveckling att ständigt matas med denna negativa bild. Inte minst eftersom den inte stämmer överens med andra undersökningar.
Ju mer Svensk Handel ropar att det ser dystert ut, desto mer negativ stämning sprider sig. Visst, det är kanske taktik inför avtalsrörelsen, men är det bra för branschen? Vi ser inte den ”lamslagna” bransch som Jonas Arnberg pratar om. Vi ser en bransch som fungerar bra och där företag och anställda arbetar hårt för att ställa om för att möta digitaliseringens utmaningar. Om detta och hur förbättrade villkor för de anställda ska bidra till att höja branschens status och omställningspotential vill vi gärna fortsätta att ha konstruktiva diskussioner med Svensk Handel om.

Susanna Gideonsson, förbundsordförande Handels
Stefan Carlén, chefsekonom Handels