Myten om arbetets betydelse för livets mening ifrågasätts under seminariet ”Arbeta bör man annars dör man”, där bland andra Elise Karlsson och Roland Paulsen samtalar. Foto: Fredrik Sandberg

Myten om arbetets betydelse för livets mening ifrågasätts under seminariet ”Arbeta bör man annars dör man”, där bland andra Elise Karlsson och Roland Paulsen samtalar. Foto: Fredrik Sandberg

Arbeta bör man annars dör man. Eller är det precis tvärt om? I ett seminarium under Bok- och biblioteksmässans första dag vänder och vrider KG Hammar, Elise Karlsson och Roland Paulsen på arbetslinjen.

Sociologen Roland Paulsen har krupit under skinnet på Arbetsförmedlingen och skildrat en obehaglig tillvaro i sin bestseller Vi bara lyder. Författaren Elise Karlsson skildrar i romanen Linjen en person, i ”vårt arbetslöshetssamhälle”, som får jobb på förlag; ett jobb där hon klättrar uppåt, och ambitiöst tar sig an byråkratin, ett jobb som ger hennes liv mening. Till skillnad från hennes tidigare arbetslöshet, där rädslan för den stora avgrunden ständigt var närvarande.

Eller ger henne jobbet verkligen hennes liv en mening? Är det bara som hon tror?

KG Hammar, tidigare ärkebiskop, får ”frossbrytningar av ordet lydnad”, han går loss på dagens toppstyrning, där ”allt ska vara så jädrans tydligt”, där det inte finns plats för de ifrågasättande, för dem som funderar.

De tre deltagarna i samtalet som Ann Ighe från Göteborgs universitet leder är inne på samma spår. Samhället värnar okritiskt ”arbetet”, och allas rätt till arbete.

Roland Paulsen pratar om arvet från en tid då nästan allt arbete var meningsfullt och bidrog till mat och tak över huvudet. Då var det kanske relevant att tala om att folk behöver jobb för att ge livet mening.

– Nu är det inte svårt att hitta jobb där världen blir sämre av det som produceras, säger han.

– Frågan är om den djupa, essentiella meningen med livet uppstår, funderar Elise Karlsson angående sin huvudperson Emma, men tillägger att en skönlitterär författares roll förstås inte är att komma med alla svar.

Roland Paulsen beskriver Arbetsförmedlingens förändring från att stå till tjänst, till att vara en kontrollverksamhet. Och för personalen som då blir en del i ett arbete de själva är kritiska mot, blir lydnad ett begrepp att ta till: ”Vi bara lyder”.

I en scen i Karlssons Linjen ställs arbetet på sin spets, när Emma ska lämna över arbetsuppgifter till en kollega. ”I överlämningen blir arbetets konturer tydligare”.

Roland Paulsen säger att det som inte kan kallas för arbete kallas sysselsättning, men om det vore så värdefullt för människan så borde väl till exempel Fas 3 vara frivilligt?

Mindre arbete, mer fritid är de överens om vore värdefullt. Arbetstidsförkortning med andra ord.

– Jag tror inte att vi kan införa fyra timmars arbetsdag inom kapitalismen. Men sex timmar vore i linje med det vi har gjort under efterkrigstiden, säger Roland Paulsen.