Resor till och från jobbet ska räknas som arbetstid om arbetstagarna saknar en fast arbetsplats, slår EU-domstolen fast i en ny dom som gäller anställda på ett spanskt säkerhetsföretag.

Målet gäller ett större företag som säljer och installerar olika säkerhetssystem och inbrottslarm i bostäder och arbetslokaler. För att spara pengar lade företaget ner alla sina regionala kontor. Innan nedläggningen hade de anställda upp till tio mils arbetsresor per dag. Resorna började och slutade på ett av kontoren där arbetstagarna hämtade och lämnade sina verktyg och tjänstebilar.

När de regionala kontoren lades ner tyckte företaget att arbetstagarna själva ska stå för resorna till och från jobbet, som kan ta upp till tre timmar om dagen.

Tvisten mellan parterna togs upp av en nationell domstol, som å ena sidan konstaterade att  arbetstagaren enligt spansk lag är fri att välja var hen vill bo, vilket innebär att det är arbetstagaren själv som bestämmer avståndet mellan arbetsplatsen och bostaden utifrån sitt fria val. Å andra sidan, påpekade domstolen, att när det gäller mobila arbetstagare inom transportsektorn är det själva fordonet som är arbetsplatsen och därför betraktas den tid som de förflyttar sig som arbetstid.

Den spanska domstolen undrade om samma sak kunde gälla arbetstagarna på säkerhetsföretaget och vände sig till EU-domstolen för ett så kallat förhandsavgörande.

Så här resonerar EU-domstolen om arbetstagarnas fria val när det gäller bostad i det aktuella fallet:

”Detta förhållande är en direkt följd av beslutet att stänga de regionala kontoren och inte av arbetstagarnas vilja. Eftersom de har förlorat möjligheten att fritt bestämma avståndet mellan bostaden och den plats där arbetsdagen vanligen börjar respektive slutar, kan de inte tvingas att ikläda sig ansvaret för arbetsgivarens val att stänga dessa kontor”.

Domen är unik i sitt slag, men det är inte självklart att man kan dra några slutsatser för svenska förhållanden. LO-juristen Sofie Rehnström har inte hunnit studera domen i detalj, men tror att den kan ha olika effekter på olika kollektivavtal beroende på hur de är utformade.

-Varje fackförbund måste bedöma utifrån sin situation, skriver hon i ett mail till Arbetet.

Oskar Taxén som är jurist på Kommunalarbetareförbundet anser dock att det är svårt att dra några slutsatser, eftersom domen behandlar en förändring, en stor omställning från att arbetstagarna hade full lön till att de inte fick någon lön alls för resor till första kund.
-Företaget tycks ha lagt ner sina kontor just för att minska ersättningen till de anställda.

På LO-TCO Rättsskydd håller juristerna på att analysera domen och eventuella konsekvenser för svenska arbetstagare, exempelvis personal i hemtjänsten.

-Det finns flera branscher och yrkesgrupper som man kan behöva titta på,  säger enhetschefen Susanne Lundberg.

Det vanligaste i Sverige är dock att resor till och från jobbet inte räknas som arbetstid, påpekar hon.

-Man börjar räkna arbetstiden först när man kommit fram till arbetet.