Ministrar manar till samling. Migrationsminister Morgan Johansson och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är nyckelpersoner i satsningen på förbättrat flyktingmottagande där alla kommuner nu tvingas ta sitt ansvar. Vilhelm Stokstad

Ministrar manar till samling. Migrationsminister Morgan Johansson och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är nyckelpersoner i satsningen på förbättrat flyktingmottagande där alla kommuner nu tvingas ta sitt ansvar. Vilhelm Stokstad

En kraftigt höjd schablonersättning och ökat stöd till nyanländas skolgång. Så vill regeringen stötta kommuner som tar emot flyktingar, samtidigt som man nu ställer krav på alla att vara med.

Förslagen är en del av satsningen Sverige tillsammans, finns med i den nya budgeten och har förankrats i en uppgörelse med Vänsterpartiet.

Nuvarande schablonen 83 100 kronor per vuxen upp till 65 år ökas till 125 000 kronor. För personer över 65 år gäller idag ett belopp på 52 000 kronor som också det höjs, till 78 200 kronor. Samtidigt tar man bort den prestationsbaserade ersättningen som tidigare har utgått till de kommuner som tar emot allra flest nyanlända.

Den prestationsbaserade ersättningen var tänkt som en stimulans för att öka kommunernas intresse för att ta emot flyktingar. Nu siktar regeringen i stället på ett system som bygger på att alla kommuner ska tvingas ta sin del av mottagandet. Den nya schablonen täcker gott och väl summan av de gamla ersättningarna, lovar man.

Även för mottagandet av ensamkommande barn införs schablonersättningar, som är olika höga beroende på vilken boendeform barnen har. Därmed förenklas regelverket och kommunernas administration, som hittills har präglats av löpande ansökningar för olika extrautgifter och för platser i kommunen utöver det man har skrivit avtal med staten om.

Även planeringsförutsättningarna och förutsägbarheten kring hur många barn som kommer till kommunen ska förbättras, lovar man i en promemoria kring förslagen.

En särskild proposition om en ny boendeform för unga, stödboende, ska läggas fram i höst. Stödboendet ska vara ett komplement till de boendeformer som är vanliga idag, HVB och familjehem. Den nya boendeformen är inte skapad speciellt för ensamkommande barn, men regeringen räknar med att det blir en boendeform som kan passa många av de lite äldre barnen.

Medan HVB-hem har skapats för barn som av någon anledning har omhändertagits av socialtjänsten och därför kan förväntas ha ett vårdbehov dygnet runt passar stödboende den som kan ta hand om sig själv med lite mindre stöd. Stödboendet ska också bli lättare att starta än ett HVB-hem, det kan vara småskaligt och det kostar mindre för kommunerna, vare sig det drivs kommunalt eller privat.

Den lagändring som krävs för att skapa boendeformen stödboende räknar man med ska träda i kraft under 2016.

För de nyanlända barnen innehåller regeringsförslaget också en särskild satsning på skolan. Schablonersättningen för asylsökandes skolgång höjs med 50 procent och en ny lagstiftning från årsskiftet ska garantera eleverna att deras kunskaper kartläggs så att de erbjuds en relevant undervisningsgrupp och en väl planerad undervisning.

 

 

LÄS OCKSÅ

Ensamkommande barn skapar nya jobb