Kristina (Maria Ylipää) och Karl-Oskar (Robert Noack) och i nyuppsättningen på Cirkus.  
Foto: Mats Bäcker

Svält, släktingar som dör och fruktansvärda båtfärder över stormiga hav. Flykting­krisen har gjort berättelsen om Kristina från Duvemåla till hett stoff igen.

Nu när fler än 60 miljoner människor är på flykt i världen är Vilhelm Mobergs klassiska Utvandrarsvit om Karl-Oskar och Kristina som tar Amerikabåten från svältens Småland mer aktuell än någonsin. Jan Troell blev Oscarsnominerad för sin filmatisering av böckerna på 1970-talet, och 1995 förvandlade Abba-legendarerna Björn Ulvaeus och Benny Andersson berättelsen till Kristina från Duvemåla – en musikal som nu setts av runt 1,2 miljoner människor.

Musikalen om svenskarna som emigrerade till USA – och inte minst flera av föreställningens Björn- och Benny-komponerade musiknummer – är en modern klassiker. På lördag har föreställningen nypremiär i sin sjätte uppsättning, på Cirkus i Stockholm. Ensemblen är i stort sett densamma som i Helsingfors 2002.

– Det sägs att det är den musikal som har setts av flest människor i Sverige. Jag är oerhört stolt över att den fortfarande lever kvar efter 20 år, säger Björn Ulvaeus till Arbetet på den pressträff som Cirkus höll i slutet av förra veckan.

Varför tror du att den har blivit så folkkär?
– Det beror väldigt mycket på Mobergs berättelse och karaktärerna han skapade, som har blivit verkliga hos människor i många generationer. Böckerna anses väl vara de mest lästa i svensk litteratur någonsin.

Vilhelm Mobergs boksvit innefattar de fyra böckerna Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna samt Sista brevet till Sverige och utkom mellan 1949 och 1959. Moberg bodde i USA under några år för att studera dagböcker och arkivmaterial samt resa runt i svenskbygderna för att lära sig ämnet från grunden.

Björn Ulvaeus.

Från mitten av 1800-talet fram till 1920 utvandrade omkring 1,2 miljoner svenskar till USA. De flesta lämnade hemlandet efter åratal av missväxt och svält, men många åkte också från Sverige av politiska och religiösa orsaker. Parallellerna till dagens flyktingkris är många, vilket Björn Ulvaeus själv har skrivit uppmärksammade tidningsartiklar om. Men den aspekten var inte utgångspunkten när Björn och Benny skrev Kristina från Duvemåla för drygt 20 år sedan.

– Då var vi bara lockade av karaktärerna och storyn. Migration var naturligtvis ett hett ämne även då, men inte på något vis som det är i dag. Så brännande het som den är just nu har berättelsen aldrig varit, säger Björn Ulveus och fortsätter:

– Det här är väl den största folkvandringen sedan andra världskriget. Jag hoppas att Kristina kan hjälpa till på något sätt genom att man kan spegla sig i karaktärerna. Man måste vara jävligt förhärdad för att inte se att de genomgår samma sak som dagens migranter måste göra. De flyr svält, elände och religionsförföljelse. De flyr av samma orsaker som Kristina gjorde.

Björn Ulvaeus har i artiklar på sistone efterfrågat samma generositet hos dagens svenskar som den Karl-Oskar beskrev i sina brev hem från Amerika: ”Ett ädelmodigt folk som insläpper alla Främlingar genom sina Landsportar”.

När Kristina från Duvemåla sattes upp i Göteborg i fjol genomfördes workshops i samarbete med Röda Korset och några av dagens flyktingar till Sverige. Många kände igen sig i berättelsen, berättar Björn Ulvaeus.

– Det var så påtagligt att det här var något som vi kunde bidra med. Sedan har det missförståtts som att vi vill jämföra migrationen till Nordamerika då med den som pågår till Europa nu. Det är klart att det inte är exakt samma sak, men det finns många paralleller.

Maria Ylipää spelar titelrollen i den ensemble som gjort föreställningen sedan 2012 i Helsingfors och Göteborg. Hon är en av Finlands största musikalstjärnor och efter 250 föreställningar som Kristina sitter hantverket i ryggmärgen och hon har fått tid att tänka mer på innebörden i berättelsen. Hon menar att konsten kan spela en viktig roll i människors medvetande.

– Det blir ofta så abstrakt när vi hör och ser alla rapporter på nyheterna. Om man kan få en känsla för hur det är för någon som kommer hit tror jag att man blir mer motiverad att göra något i vardagen. Att skänka saker, bjuda in nyanlända och hjälpa dem. Föreställningen kan vara ett verktyg för att väcka idéer och empati, säger Ylipää.

Regissören Lars Rudolfsson har varit med hela vägen sedan urpremiären 1995. Han ser också parallellerna mellan dagens flyktingkris och när över en miljon svenskar utvandrade till USA för drygt 100 år sedan.

– Det är folk som kommer hit nu och upplever precis samma saker som Kristina och Karl-Oskar upplevde på sin resa. En enorm nöd, svält, släktingar som dör, fruktansvärda båtfärder över stormiga hav. Att komma till ett land där man inte kan språket, där allt är främmande. Allting finns där. Det är flyktingens berättelse och här får man möjlighet att höra hur de känner. Moberg har ju inte hittat på det här ur ingenting, säger Lars Rudolfsson.

Har föreställningen fått en större politisk sprängkraft i och med att ämnet blivit aktuellare på senare år?
– Det fanns ju flyktingar även 1995, men det är mycket mer påtagligt nu. Nu kan man läsa om de fruktansvärda katastroferna på Medelhavet varje dag. Det blir väldigt mycket tydligare att det här är en historia som handlar om det. Och jag tycker naturligtvis att det är bra att konsten kan gå in i samtiden och kommentera den på det här sättet.

– Men vi är inte ute efter att omvända människor, utan det är ju först och främst en upplevelse. Som all konst ska vara, säger Rudolfsson.

Gustav Gelin

Den stormiga färden i tredjeklass över Atlanten skildras i musikalen. Foto: Mats Bäcker

 

kristina från duvemåla

Musik: Benny Andersson
Text: Björn Ulvaeus
Regi: Lars Rudolfsson
Manus: Lars Rudolfsson och Jan Mark. Baserad på Vilhelm Mobergs romaner.
I huvudrollerna: Maria Ylipää, Robert Noack, Oskar Nilsson, Birthe Wingren.

Urpremiär i Malmö 1995. Har därefter spelats i Göteborg, Stockholm och Helsingfors och setts av över 1 200 000 människor.

Spelas från 12 september på Cirkus i Stockholm.