Bristen är akut, och legitimation ett krav. För att klara trycket behöver 70 000 nya lärare anställas de fem närmaste åren. Lärarfacken fruktar en kaotisk höst där var tredje lärare saknar legitimation.

Höstterminen har dragit i gång och Arbetsförmedlingen svämmar över av vakanta lärartjänster. Den 1 juli infördes kravet på lärarlegitimation. Och vid terminsstart stod många skolor utan behöriga lärare.

– Det finns inte tillräckligt många legitimerade lärare för att det ska räcka till åt landets alla skolor, säger Zara Warglo, enhetschef för Skolverkets professionsutvecklingsenhet.

Myndigheten har kritiserats för att dröja alldeles för länge med handläggningen av legitimationerna. Men enligt Zara Warglo har det ingen betydelse för lärarbristen.

– Lärarbristen är absolut inte avhjälpt bara för att vi klarar kön, det kommer snarare visa ännu tydligare hur allvarlig bristen är, säger hon.

Enligt Skolverket behövs 70 000 nya lärare bara de fem närmaste åren.

– Som det ser ut i dag har vi en katastrofal lärarbrist i kombination med att det finns 30 000 lärare därute som tagit ut sin legitimation, men som valt andra yrken, säger Anders Almgren, vice ordförande för Lärarnas riksförbund.

Enligt Skolverkets statistik från årsskiftet saknade en tredjedel av lärarna legitimation. Lärare som fortfarande kan undervisa, men som inte får anställas mer än ett år i taget. Och som inte längre tillåts sätta betyg.

Just betygsdelen oroar lärarfacken eftersom legitimerade lärare kommer att vara tvungna att sätta betyg åt sina kolleger.

– Det riskerar att bli en rättsosäker betygsättning eftersom man sätter betyg på en elev som man inte undervisat, säger Anders Almgren.

Marie Rönn, vice ordförande på Lärarförbundet, menar att arbetsbelastningen dessutom kommer att öka för legitimerade lärare.

– Legitimerade lärare på skolor med många olegitimerade lärare kommer att få det tungt. I stället för att bara sätta betyg på sina egna elever måste de sätta betyg på tre, fyra klasser till, säger Marie Rönn.

Anders Almgren befarar att många kvalificerade lärare kommer att välja bort skolor där de vet att de kommer att vara tvungna att betygsätta andras elever. Något han befarar ska leda till en mer ojämlik skola.

– Populära skolor i storstäderna kommer inte att drabbas, de kommer att ha lätt att rekrytera. Däremot mindre attraktiva skolor i utsatta förorter, eller i mindre städer – de kommer att få det tufft.

– Risken finns att en hel generation elever kommer att få en bristfällig skolgång, säger han. En sådan här ojämlik skola kan vi inte ha, säger Anders Almgren.

 

LÄS MER

• ”Övergången kommer att vara strulig”

• ”Kraven slår hårdast mot dem som redan har det svårt”