Den som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden får för lite hjälp, skriver två socialdemokrater och presenterar 15 punkter för förändringar och förbättringar för de sjuka.

 

Stora summor satsas på att rehabilitera sjuka tillbaka till arbete varje år. Exakt hur mycket vet ingen. Och Sverige är inte ensamt om att som en mogen välfärdsstat tampas med gränsdragning för vad som ska anses som ohälsa och arbetsförmåga.

Läkarna uppger själva att det är svårt att hantera rollen som patienternas behandlande läkare och samtidigt vara intygsutfärdare till Försäkringskassan. Två av tre läkare säger sig ta hänsyn till patientens motivation och vilja att återgå till arbete vid en sjukskrivning. Samtidigt anser 70 procent av läkarna det svårt att bedöma i vilken grad patienten kan arbeta, trots sjukdom. Lika många läkare anser det svårt att hantera sjukskrivningsärenden där man tvivlar på patientens bedömning av arbetsförmågan i relation till beskrivna besvär. Läkarna uppger dessutom att de och sjukvården skulle kunna göra mer för att förkorta eller undvika sjukskrivningar, bland annat genom bättre samarbete mellan hälso- och sjukvårdens verksamheter, kortare utredningstider och väntetider.

Försäkringskassans handläggare uppger å sin sida att det är svårt att få in begärda handlingar från läkare. 80 procent av handläggarna tycker det är svårt att hantera ärenden där man upplever att läkaren sjukskrivit enbart utifrån den försäkrades egna uppfattningar om sin sjukdom och arbetsförmåga.

Därför presenterar vi 15 förslag på förändringar och förbättringar för de sjuka.

• All rehabilitering bygger på att den sjukskrivne ska återfå förmågan såväl fysiskt som psykiskt. Men det förutsätter att hälso- och sjukvården reorganiseras så att det finns spetskompetens på ett antal områden. Fler hälsocentraler behöver kompetensen multimodal rehabilitering och KBT, kognitiv beteende terapi.

• Företagshälsovårdens kompetens måste stärkas för att klara utmaningarna i framtiden, bland annat med hjälp av arbets- och medicinska kliniker så att sjukskrivna kan återfå arbetsförmågan så snabbt som möjligt.

• Den sjukskrivnas besvär måste fastställas så tidigt som möjligt, samt att utifrån de medicinska besvären se över vilka möjligheter som finns till återgång i arbetet eller annat arbete.

• Det krävs utbildning/teori/praktik för återgång till det egna arbetet eller annat arbete ska Försäkringskassan ha utökade befogenheter att kunna bevilja rehabersättning mer än ett år.

• Försäkringskassan ska verkställa att den sjukskrivne får prova förmågan i annat arbete och att man klarar av detta innan sjukpenning/sjukersättning dras in.

• Försäkringskassan befogenheter ska utökas till att kunna initiera medicinsk rehabilitering.

• Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering bör skärpas.

• Personer med funktionsnedsättningar och äldre arbetstagare ska ges möjlighet till sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden med ersättning från sjukförsäkringen och vid behov ges möjligheter till arbetsträning under den tid Försäkringskassan anser det befogat.

• Försäkringskassan ska ges möjlighet att bevilja ersättning till arbetsgivare för personer som har nedsatt arbetsförmåga.

• Behandlande läkares medicinska underlag bör innehålla en enklare beskrivning av individens arbetsförmåga så inte de sjukas tid går till pappershantering.

• Sjukförsäkringen ska bygga på försäkringstanken. Systemet ska ha tydliga regelverk om när ersättning kan lämnas och i vilka situationer ersättning kan ges.

• De sociala trygghetssystemen behöver tillföras nya principer. Systemen ska ha samma tolkning av begreppet arbetsför. De ska också vara överlappande. En myndighet ska inte kunna släppa det ekonomiska ansvaret för en enskild individ innan det är klarlagt vilken annan myndighet som tar över.

• Utveckla arbetslinjen så att krav inte enbart ställs på den enskilde. Denna ska också kunna ställa krav på samhället när det gäller goda möjligheter till utbildning, kompetensutveckling och rehabilitering.

• Arbetsmarknadens parter har ett ansvar för att upprätthålla arbetslinjen och bör till exempel aktivt medverka till att omställningen fungerar på ett bra sätt och som leder till nya anställningar.

• Hälso- och sjukvården samt företagshälsovården reorganiseras så att resurserna används optimalt och tydliggöra vem som ska göra vad.

Avslutningsvis: Den som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden får för lite hjälp. Den främsta orsaken är att försäkringskassan har bantats och fått för lite anslag ifrån regeringarna och måste därför prioritera de med kortare sjukfrånvaro och utbetalningarna.

Noteras bör att de som står längst ifrån arbetsmarknaden kostar ca 1,5 miljoner per person och år. Därför är det viktigt att vi använder resurserna rätt.

Ulf Björk
IF Metallare
Socialdemokrat

Christer Lindvall
Socialdemokrat