Skolorna formligen skriker efter lärare inför höstterminen. De lediga lärarjobben har under våren ökat med hela 32 procent jämfört med förra våren, visar siffror som Arbetsförmedlingen tagit fram åt TT.

Under årets första sex månader fanns det 51 100 lediga lärarjobb att söka genom Arbetsförmedlingen — 12 600 fler än samma period 2014. Ökningen märks i alla län, och mest i Blekinge och Halland.

Ökningen gäller också alla typer av pedagoger. Första halvåret i fjol utannonserade grundskolorna 16 100 tjänster — i år 21 500. Men procentuellt sett ökar efterfrågan på studie- och yrkesvägledare och SFI-lärare mest. Kort sagt: Arbetsmarknaden för pedagoger är glödhet.

– Man kan nog tala om rekord, säger Johan Bissman, sektionschef vid Arbetsförmedlingens analysavdelning.

En orsak till att efterfrågan skjutit i höjden är att kullarna av barn i skolåldern växer. Men vad som sannolikt avspeglas mest i siffrorna är de skärpta behörighetsreglerna. Från och med 1 juli måste skolorna ha legitimerade lärare på alla tillsvidaretjänster. Men de legitimerade lärarna är alldeles för få — i grundskolan saknar nästan var tredje lärare behörighet i de ämnen de undervisar i. Därför måste kommuner och friskolor försöka fylla på med rätt kompetens.

En tredje viktig förklaring är regeringens utlovade lågstadielyft. Två miljarder avsätts i höst för att öka personaltätheten, och Per-Arne Andersson, avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Landsting, tror att skolorna är i full gång med att försöka rekrytera.

– Risken är uppenbar att man bara tar lärare av varandra. Man kanske därför får inrikta sig på att anställa assistenter och andra som kan avlasta lärarna, vilket är lite av en nödlösning, säger han.

johannajaaraastrandLärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att hon får både mejl och telefonsamtal från medlemmar som bytt jobb, och är glada för att de fått upp sin lön.

– Men jag får också samtal från bekymrade. Någon berättade om en enda behörig sökande på tio utannonserade tjänster. Så arbetsgivarnas utmaning är enorm.

Lärarbristen kräver att arbetsgivarna ger lärare vettiga villkor för att kunna bredda sin behörighet, alltså läsa in ytterligare ett ämne, fortsätter hon.

– Lärarna måste kunna kombinera arbetet med studier.

Gustav FridolinUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ser legitimationsreformen som den avgörande orsaken till den kraftiga ökade efterfrågan på lärare.

– I grunden är det en bra reform, säger han.

Men den kunde ha genomförts bättre, tycker han. Osäkerheten och dribblandet med hur reformen skulle genomföras har bara skapat oro bland lärare och arbetsgivarna.

Att det utbildas för få lärare är förstås en annan viktig orsak till lärarbristen. Men Fridolin pekar också på att det är alltför många som lämnar läraryrket.

– Det är kanske den viktigaste frågan, men som man pratar minst om, säger han.

 

Ökning per lärargrupp

Så här har antalet lediga tjänster (fasta eller tidsbegränsade) förändrats. Avser första halvåret 2014 respektive 2015.

Cirka 30—40 procent av alla lediga tjänster anmäls till Arbetsförmedlingen. Den verkliga efterfrågan är alltså större.

Grupp 2014 2015 Förändring
(%)
Universitetslektorer, professorer m fl 1 331 1 815 36
Gymnasielärare 5 438 6 282 16
Grundskollärare 16 102 21 449 33
Speciallärare, -pedagoger 2 478 3 249 31
SFI-lärare m fl 1 367 2 052 50
Förskollärare 8 371 10 875 30
Fritidspedagoger 3 024 4 476 48
Studie- och yrkesvägledare 464 929 100
Summa 38 575 51 127 32