Arbetsförmedlingen struntar i fackets invändningar och placerar arbetslösa med anställningsstöd i företag utan kollektivavtal. Det undergräver den svenska modellen, enligt en rapport från Handels.

I början av 2015 fanns nästan 170 000 personer i nystartsjobb, arbetspraktik och andra former av arbeten där Arbetsförmedlingen står för en stor del av kostnaden.

Det är en dramatisk ökning sedan januari 2009, då drygt 90 000 personer fanns i sådana insatser. Samtidigt som floran av subventionerade anställningar, var och en med sina villkor, har vuxit och blivit allt mer svåröverskådlig.

Handeln är den bransch där flest arbetar med någon form av stöd från Arbetsförmedlingen: 24 000 personer. Fackförbundet Handels har undersökt hur de subventionerade jobben inom handeln fungerar i praktiken – och funnit många exempel på att systemet missbrukas.

  • En fackhandelsbutik i norra Sverige säger upp ordinarie anställda på grund av arbetsbrist – för att kort därefter söka en ”fas 3:are” för samma arbetsuppgifter.
  • En näthandel i Mälardalen ansöker om tio praktikanter för att bygga upp ett lager under sommaren – i stället för att anställa sommarjobbare.
  • En dagligvarubutik i södra Sverige vill löpande ha in anställda med bidrag – som utgör mer än halva personalstyrkan.

– När drygt 50 procent av personalen är subventionerad konkurrerar man inte på lika villkor med butiken tvärs över gatan som bara har vanliga anställda, säger Handels förbundsordförande Susanna Gideonsson.

För att minska risken för de arbetslösa hamnar hos oseriösa arbetsgivare, eller utnyttjas som ett billigt alternativ till ordinarie anställningar, ska Arbetsförmedlingen samråda med den fackliga organisationen innan en arbetslös placeras på en arbetsplats. Det kravet gäller alla former av anställningsstöd utom nystartsjobb.

I praktiken är det långt ifrån alltid samråd äger rum, visar Handels rapport, som presenteras i dag, torsdag.

Och framför allt: Där samråd sker tycks det inte spela någon nämnvärd roll. Även om materialet är begränsat tyder de stickprovsundersökningar som Handels har gjort entydigt på att Arbetsförmedlingen struntar i fackets invändningar.

  • I 84 procent av de fall där facket avrådde från att placera en arbetslös på arbetsplatsen gjorde Arbetsförmedlingen det ändå.
  • Det vanligaste skälet för Handels att avråda från placering är att det inte finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Men det ser inte arbetsförmedlarna som ett godtagbart skäl. I samtliga fall där fackets avrådan berodde på att avtal saknades valde Arbetsförmedlingen placera den arbetslösa på arbetsplatsen.

Handels har gått igenom alla 1 700 fall där Arbetsförmedlingen vänt sig till facket för samråd under april 2015. 31 procent av samråden gällde företag som inte har tecknat kollektivavtal. I Stockholm var andelen avtalslösa företag så hög som 51 procent.

– Det ska jämföras med att bara sju procent av våra medlemmar arbetar där det inte finns kollektivavtal, säger Handels chefsekonom Stefan Carlén. Företag utan kollektivavtal är alltså kraftigt överrepresenterade bland dem som tar in personer med stöd från Arbetsförmedlingen.

– Att Arbetsförmedlingen placerar personer på de här arbetsplatserna trots att vi avråder är ett stöd till de kollektivavtalslösa delarna av branschen. Det undergräver den svenska modellen.

Andra skäl för Handels att avråda från placering är att lönen är lägre än kollektivavtalets, eller att praktiken infaller under sommaren eller under jul, då handeln normalt behöver rekrytera personal och det är extra sannolikt att praktikplatsen tränger undan en ordinarie anställning. De här skälen tycks Arbetsförmedlingen ha något större respekt för.

Rapporten speglar ändå en växande oro bland Handels avdelningar för hur de subventionerade jobben breder ut sig i branschen. ”Det blir lönedumpning med statliga medel… Du kan driva ett helt företag med bara bidragsanställningar”, låter det från en avdelning.

– Vi tycker egentligen att det är bra att arbetslösa får möjlighet att vara på en arbetsplats och skaffa erfarenhet, säger Susanna Gideonsson. Handeln har en lång tradition av detta, och det finns arbetsplatser som är utmärkta att placera arbetslösa på.

– Men när antalet subventionerade anställningar ökar snabbt, Arbetsförmedlingen struntar i vad vi säger och missbruk av systemet är vanligt, så överskuggar det den goda avsikten.

För att minska problemen föreslår Handels att arbetsmiljöpolitiken används som modell. Där finns en bra samverkan mellan Arbetsmiljöverket, som gör egna inspektioner, och fackets skyddsombud, som kan anmäla missförhållanden till verket. Handels anser också att reglerna kring de många formerna av anställningsstöd borde bli mer enhetliga och överskådliga. Och att de arbetsgivare som har praktikanter och anställda med stöd från Arbetsförmedlingen blir skyldiga att ge dem handledning, och sedan papper på vad de har lärt sig.