Europafacket ska behandla frågan om en lagstadgad minimilön i EU. Införs en sådan kan hela den svenska modellen hamna i gungning.

karlpetter– Det vore en katastrof, säger LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson som är på Europafackets styrelsemöte i Bryssel.

Frågan om lagstadgad minimilön är kontroversiell och har även tidigare varit ett stridsämne i Europafacket.

I Sverige och övriga Norden finns ingen lagstadgad minimilön. Facken och arbetsgivarna har stor makt att själva göra upp om villkoren och staten håller sig borta.

I de flesta andra EU-länder reglerar politikerna arbetsmarknaden mer med lagar om till exempel lägstalöner.

I september har Europafacket sin kongress i Paris och styrelsemötet handlar mycket om att bädda för frågorna som ska upp där.

Det är italienska Cgil som föreslagit att Europafacket ska kämpa för att införa en lagstadgad minimilön på EU-nivå.

Eftersom många fack tappat medlemmar kan en minimilön ge ett skydd. Tyskland hade tills nyligen en förhandlingsmodell likt den svenska. Men facken har tappat många medlemmar och därmed förhandlingsstyrka. De bytte därför strategi och krävde att staten skulle gå in och sätta minimilöner (8:50 euro i timmen), vilka introduceras i år.

De svenska facken vill dock inte bli påtvingade ett annat system och under styrelsemötet blev det viktigt att hitta en kompromiss.

Kompromissförslaget gick ut på att minimilön kan införas men att man måste ta hänsyn till de enskilda ländernas arbetsmarknad. I klartext innebär det att Sverige vill ha ett undantag.

Styrelsen kunde dock inte enas om någon kompromiss.

Cgil har nu fram till den 30 juni på sig att bestämma om de vill att Europafackets kongress tar upp frågan om en lagstadgad minimilön eller inte.

– Jag tror inte att Cgil kommer att göra det. Det är många länder som förstår vår hållning och tyska DGB stödjer vår kompromiss, säger Karl-Petter Thorwaldsson

Under styrelsemötet diskuterades även LO:s samarbete med tyska och österrikiska fack samt socialdemokraterna i dessa länder.

De socialdemokratiska partierna i de tre länderna har förbundet sig att kräva att ett socialt protokoll – som gör att arbetares rättigheter ska väga tyngre än EU:s fria rörlighet – ska föras in i EU:s fördrag då det ska öppnas och göras om.

– Det går framåt och det har fått Juncker och hela kommissionen att bli rädda för oss. Det är en bra utgångspunkt för att få till en förhandling, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

En förändring av EU-fördraget kan bli aktuell efter att Storbritannien hållit sin EU-omröstning, vilket blir 2016 eller 2017.