Nu får handeln sitt eget branschavtal
Med ett brett samarbete, reglerat i ett utvecklingsavtal, ska handelns parter rikta strålkastarljuset mot handelsbranschen. Ett fokus är goda arbetsvillkor för anställda.
Idag, måndagen den 15 juni undertecknades branschutvecklingsavtalet av alla parter. Till skillnad från Industriavtalet vill handelns parter lämna lönefrågan till avtalsrörelsen. På bilden från vänster: Peter Hellberg, 1:e vice ordförande Unionen, Karin Johansson, vd Svensk Handel, Susanna Gideonsson, förbundsordförande Handels, Petter Skogar, förbundsdirektör Arbetsgivarföreningen KFO, Mikael Andersson, Akademikerförbunden (förhandlingschef Civilekonomerna).
– Det är dags för oss i handeln att ta plats i morgonsofforna. Med branschutvecklingsavtalet vill vi lyfta handelns betydelse i samhället och därmed öka statusen på våra medlemmars arbete, vilket i förlängningen ska öka lönen och ge bättre villkor, säger Susanna Gideonsson, Handels ordförande.
– Handeln har stor betydelse för samhället. Vi vill öka kunskapen om handeln för både politiker och allmänhet. Genom branschutvecklingsavtalet får vi en gemensam stark plattform för det. Den bygger på långsiktighet och nytänk, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.
Industrin har sedan tidigare något liknande. Industriavtal heter det och är ett avtal mellan industrins fack och arbetsgivare. Ett exempel på vad det samarbetet lyckats med är industrins så kallade ”lönemärke”, som varit en hörnsten i svensk lönebildning, även utanför industriområdet.
– Vi ska inte gnälla för att industrin har varit duktiga. Det är som att gnälla på dem som springer fort när man inte ens tagit på sig träningsskorna. Nu gör vi det. I dag styr handeln på ett helt annat sätt. Handel är en samlingspunkt i samhället. Dör handeln dör även samhället, säger Susanna Gideonsson.
Avtalet har tagits fram gemensamt av facken Handels och Unionen och arbetsgivarparterna, KFO och Svensk Handel. Det är inget avtal i vanligt mening, utan mer ett samarbetsforum. Arbetet kommer att ske i projekt, arbetsgrupper och så vidare. Ett sådant projekt är Handelns internationella råd.
– Många beslut som rör handeln fattas i dag i EU. För oss handlar det om att bevara den svenska kollektivavtalsmodellen. I rådet kan vi prata oss samman inför EU-beslut. Men det kan också gälla saker som exempelvis Bangladeshavtalet, säger Susanna Gideonsson.
Det övergripande ansvaret för alla projekt har Handelsrådet där ledande företrädare som ordförande, vice ordförande och chefsjurist kommer att sitta. Rådet fördelar även de pengar som parterna kommer att avsätta. Särskilt fokus är på forskning, utbildning och arbetsmiljö.
– Nu har vi fått ett forum där vi kan föra fram gemensamma ståndpunkter för våra medlemmars och företagens bästa. Sedan gäller det att påverka beslutsfattarna i Sverige och EU, säger Susanna Gideonsson.
Finansieringen sker av parterna, 0, 35 procent av lönesumman. Fördelningen av pengar sker sedan av Handelsrådet.
Fotnot: Bangladeshavtalet är ett brand- och säkerhetsavtal för textilarbetare i Bangladesh. Det kom till efter att en textilfabrik i Bangladesh rasade och över 1 000 arbetare omkom. Flera företag har skrivit under avtalet.