Nästan dubbelt så många lärare måste utexamineras fram till 2019 för att möta skolans behov. Men prognosen bygger på att nästan alla faktiskt vill jobba som lärare efter examen och så ser inte verkligheten ut.

Åren 2010–2014 examinerades närmare 47 000 lärare, förskollärare, speciallärare och specialpedagoger. För att fylla de luckor som uppstår när pedagoger slutar de närmaste åren behöver nästan dubbelt så många, 84 000, gå ut utbildningarna åren 2015–2019, enligt en rapport från Skolverket.

Men verkligheten kan bli ännu tuffare.

– Vi har inte velat överskatta antagningsbehovet, säger undervisningsrådet Nina Beer om Skolverkets beräkningar.

En annan faktor som spelar in när det gäller beräkningen av de framtida behoven är hur många lärare som stannar kvar i yrket.

– Kvarvaron är väldigt låg i vissa grupper, exempelvis bland yngre lärare, säger Nina Beer.

Problemen handlar alltså både om att locka fler till utbildningarna, att få fler att välja yrket efter examen och att få dagens lärare att fortsätta.

johannajaaraastrand– Många väljer bort läraryrket på grund av den låga lönen och den höga arbetsbelastningen, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Rekryteringsbehoven är som störst inom förskola och grundskola. De största behoven av nya lärare i grundskolan finns i årskurs 7–9.

Lärarbristen beror på att lärare går i pension och lämnar yrket av andra orsaker. Även kravet på lärarlegitimation spelar in. I sin prognos räknar Skolverket med att visstidsanställda utan pedagogisk högskoleexamen kommer att sluta de närmaste åren.

När det gäller dem utan legitimation som har pedagogisk högskoleexamen eller en tillsvidareanställning har Skolverket utgått från att de kommer att skaffa sig behörighet inom fem år.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström säger i ett pressmeddelande:

”Staten men framförallt lärares arbetsgivare i kommuner och fristående skolor måste göra mer för att fler lärare ska välja att stanna i skolan.”

Det positiva, enligt Johanna Jaara Åstrand, är ändå att problemen går att lösa.

– Men det behövs omedelbara åtgärder. Behovet är akut och det måste göras mer. Det är jätteviktigt att regeringens satsning på 3 miljarder för höjda lärarlöner kommer på plats, säger hon.

– Sedan måste lokalpolitikerna ta ett nationellt ansvar och prioritera skolan och lärarna.

Johanna Jaara Åstrand tycker sig se ett positivt trendbrott när det gäller förtroendet för kåren. Hon påtalar vikten av att lärarna själva är stolta över sitt yrke.

– Det finns ju inga bättre ambassadörer för läraryrket än lärarna själva.

 

Skolverkets förslag

Skolverket föreslår flera åtgärder för att lösa problemen:

• Utreda om det går att skapa fler, snabbare vägar in i läraryrket, utan att kraven sänks.

• Permanenta Lärarlyftet – kurser som ger lärare behörigheter de saknar.

• Satsa på kompetensutveckling.

• Ta tillvara nyanländas lärarkompetens, exempelvis ämneslärare eller modersmålslärare.

• Skolhuvudmännen måste ta ett större ansvar för kompetensförsörjningsfrågorna.

• Landets lärosäten måste planera och dimensionera lärarutbildningarna så att de anpassas till behoven.