Sari-Aln Ishaque, Jessica Davenius och Patrik Löfgren. Foto: Erik Larsson

Sari-Ann Ishaque, Jessica Davenius och Patrik Löfgren. Foto: Erik Larsson

Under två veckor har ett trettiotal unga fackliga från hela Norden följt ILO-konferensen i Genève. Bland annat har de fått lära sig att det i Bolivia finns en fackförening för barn som kämpar för att legalisera barnarbete.

– De kräver att regeringen ska tillåta barnarbete så att de ska få råd att finansiera sina studier, säger Jessica Davenius från Handels i Helsingborg.

Hon är en av ett trettiotal unga fackligt aktiva från Norden som går Genèveskolans utbildning.

I två veckor har hon varit på den stora årliga ILO-konferensen för att lära sig hur FN-organet hanterar de globala arbetsmarknadsfrågorna. Nästan 4000 deltagare finns här i FN-byggnaderna med långa ringlande korridorer.

Eleverna på Genèveskolan har följt olika delar av ILO-arbetet och Jessica Davenius har särskilt haft ögonen på den kommitté som övervakar att länderna följer ILO-konventionerna som de skrivit under.

– Det var märkligt att lyssna på Qatar som varit så kritiserat. När de försvarade sig sa de att de hade så många lagar som skyddar anställda. Men det är en stor skillnad på lagarna och hur de efterlevs, säger hon.

Patrik Löfgren, från Målarförbundet i Umeå, tycker att det bästa med det två veckorna i Genève varit att han kommit i kontakt med så många experter.

– Det är mycket lättare att få till ett möte här och träffa personer som kan mycket. Jag mötte till exempel några från globala byggfacket BWI som berättade om vilka problem som fanns i byggbranschen i olika delar av världen, säger han.

En lärdom han tar med sig är att anställda runt om i världen mer eller mindre står inför samma problem.

– Även om det är stora skillnader på nivåerna är frågorna desamma. Det handlar om otrygga anställningar och löner, säger han.

Patrik Löfgren säger att han också tydligare insett varför han tycker att det är viktigt att kämpa för att höja de lägsta lönerna. På så vis kan inte arbetsgivarna ställa arbetarna mot varandra genom att hota med att flytta jobben.

– Just nu är trenden att den ekonomiska ojämlikheten ökar i världen men samtidigt blåser det en annan vind också, säger Patrik Löfgren.

Han syftar på att allt fler nämner de stora inkomstskillnaderna som ett globalt problem. Internationella valutafonden har gjort det men också ekonomer som Thomas Piketty som ser den ojämlika fördelningen som ett hinder för ekonomisk utveckling.

En fråga är hur ILO kan förändra världens arbetsmarknad?

Då 185 länder med olika kulturer, lagar och ekonomiska förutsättningar möts så kan det vara svårt att nå fram till en gemensam nämnare. Dessutom får FN-organet inte bötfälla de länder som bryter mot konventioner som de lovat att följa.

Sari-Ann Ishaque från det finska servicefacket Pam tycker sig ändå se att ILO har en betydelse.

– Många av lagarna i västvärlden grundar sig på det jobb som görs här, säger hon.

Dessutom hänvisar flera handelsavtal och företag som skriver uppförandekoder till de konventioner och rekommendationer som ILO-antagit.

– På det viset får det en effekt, säger Sari-Aln Ishaque.

Genèveskolan

Nordiska folkhögskolan i Genève startade 1931 för att ge fackliga en bättre kunskap om globala arbetsmarknadsfrågor. Ett trettiotal unga från hela Norden går utbildningen i år. Den viktigaste delen är deltagandet i ILO:s årliga arbetskonferens. I år är det den 104:e konferensen. Denna gång har mötestiden kortats ned från tre till två veckor. Internationella arbetsorganisationen grundades 1919 och har sitt huvudkontor i Genève. ILO är en trepartsorganisation där fack, arbetsgivare och stater möts för att ta fram konventioner och rekommendationer för det globala arbetslivet.