Löfvens löfte på S-kongressen att använda svensk upphandling för att skapa fler jobb är ett riktigt lyckat drag.
Offentlig upphandling omfattar 600 miljarder kronor årligen, minst. Rätt investerade kan de bidra till att få långtidsarbetslösa i arbete, skapa en bättre arbetsmiljö och skapa spridningseffekter som ytterligare ökar tillväxten.
Om bara hälften av upphandlingssumman skulle användas för långtidsarbetslösa skulle det betyda mer än 10 000 arbetstillfällen.
I dag är Konkurrensverket tillsynsmyndighet för all upphandling. Från i höst vill Löfven därutöver skapa en helt ny myndighet för upphandlingarnas nya inriktning.
Och även om Stefan Löfven under eftermiddagens presskonferens inte ville döma ut Konkurrensverket utan mer talade om en ”delning av uppgifterna” mellan Konkurrensverket och den nya myndigheten, är det tydligt att Konkurrensverket har ratats.
Vilket är alldeles utmärkt.
Konkurrensverket har länge använt sin makt för att gå på tvärs mot allt som det nya förslaget innehåller. De har tvärtom försökt kväsa kommunala försök att ställa sociala krav eller kräva att de upphandlade företagen anställer arbetslösa eller sluter kollektivavtal.
Vi har exemplen där Konkurrensverket krävt att kommunala badhus ska stänga eftersom dessa konkurrerar med privata fitness-centers.
Konkurrensverket har valt att gå till domstol för att driva ett stort antal rättsfall mot kommuner.
Och vi har exemplet på när Konkurrensverket utan att vara remissinstans på eget initiativ skickade in ett remissvar på en utredning om upphandlingar eftersom de var så angelägna om att slå fast att krav på kollektivavtal absolut inte skulle få ställas.
I bästa har vi alltså 600 miljarder kronor till nya jobbskapande åtgärder. Naturligtvis skapar dessa pengar jobb redan i dag, men om inga motkrav ställs tenderar skattepengar som kastas efter företag att snabbt förvandlas till vinstuttag. Speciellt då vi haft myndigheten Konkurrensverket som sett som sin främsta uppgift att bevara av denna ordning.
