Deltid tidigt i livet sämre för pensionen

Deltidsarbete är aldrig bra för pensionen. Men att jobba deltid tidigt i livet är särskilt illa, visar en rapport från pensionsbolaget Alecta.

Ju mer du tjänar och ju fler år du arbetar, desto högre pension får du. Det sambandet är vid det här laget välkänt för svenska folket. Deltidsarbete innebär lägre inkomst än heltidsjobb, och alltså lägre pension.
Men exakt hur deltidsarbete påverkar pensionen är mer komplicerat än de flesta känner till. Effekten beror inte bara på hur länge man arbetar deltid – utan också på när i livet det sker, hur hög inkomst man har och vilket pensionsavtal som gäller på arbetsplatsen.

Därför har Eva Adolphson, pensionsekonom på pensionsbolaget Alecta, räknat ut den totala pensionen för tio tänkta personer med olika inkomst och olika kombinationer av deltidsarbete under arbetslivet. Räkneexemplen innehåller så många detaljer att de är svåra att återge i en tidningsartikel (de tar bland annat hänsyn till att deltidsjobb under många år medför sämre löneutveckling). Men några slutsatser är tydliga.

• Deltidsarbete i ung ålder sänker pensionen kraftigare än deltid mot slutet av yrkeslivet. I rapporten jämförs två privatanställda löneadministratörer som båda börjar arbeta vid 25 års ålder med 26 000 kronor i månadslön. Den ena får barn och arbetar deltid de sex åren då hon är 29 – 34 år, den andra tar hand om sjuka föräldrar och arbetar lika mycket deltid de sex sista åren före 65-årsdagen. Den senare löneadministratören kan räkna med 1 400 kronor mer i pension per månad än den förra. Det här beror främst på att premiebestämd pension som tjänas in tidigt i livet hinner förräntas (öka i värde) under fler år.

• De som är hemma mycket med sina barn, först med föräldrapenning och sedan genom deltidsarbete, skulle förlora ännu mycket mer i pension om det inte vore för att det allmänna pensionssystemet ger en kraftig bonus till dem som har barn. Bonusen går bara till den ena av föräldrarna – som regel kvinnan – och gör att hon får lika stora inbetalningar till sin allmänna pension de första fyra åren efter barnets födsel som om hon hade jobbat heltid.

• Garantipensionen bidrar till utjämna skillnaden i pension mellan dem som arbetar heltid hela livet och dem som arbetar deltid.

• För dem som har riktigt hög lön (48 000 kronor i månaden i rapportens exempel) påverkar deltidsarbete på 75 procent inte den allmänna pensionen, som ju bara tjänas in på inkomster upp till ett visst tak, i år 36 313 kronor i månaden. Däremot minskar deltidsjobb tjänstepensionen drastiskt: Den 30-procentiga inbetalningen på den del av lönen som ligger ovanför taket försvinner.

Var tredje kvinna och var tionde man arbetar deltid. Men bland undersköterskor – den största yrkesgruppen i Sverige – jobbar nästan 60 procent deltid. Många tvingas börja sitt arbetsliv som timanställda med en tjänstgöringsgrad mellan 50 och 75 procent, ett rent sabotage mot deras pensioner.

En del arbetar deltid frivilligt, men den vanligaste orsaken till deltidsarbete är att heltid inte går att få. Och mellan 2005 och 2013 har den ofrivilliga deltiden ökat.

– Det är ett jätteproblem att stora arbetsgivare med många anställda påstår att de inte kan erbjuda anställningar på heltid i kvinnodominerade arbeten, trots att de kan det i mansdominerade yrken, säger Eva Adolphson. Undersköterskor är inte högavlönade, då måste de åtminstone få arbeta på heltid.

I debatten hör man ofta att pensionssystemen diskriminerar kvinnor. Men det stämmer inte, betonar Eva Adolphson.

– Pensionssystemen är helt könsneutrala. Män och kvinnor tjänar in pension på samma sätt, och när pensionen betalas ut görs ingen skillnad mellan könen på grund av att män lever kortare än kvinnor.

– De stora pensionsskillnaderna mellan män och kvinnor är helt en spegling av ett ojämställt arbetsliv och familjeliv. Det är där lösningen måste sökas.